Program _
of _
Transcribed by _,
version 67
of 110622
report - interview
(no speaker)
int
-
men hur känner ni varandra ?
int
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
jag vet inte hur länge är det
anundsjo_om2
-
du vet är man levande fossiler har man träffats flera gånger
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
hördudu det har väl rakt ifrån känt vetat av varandra ungdoms vem det har varit
anundsjo_ow3
-
på senare dar "vi hade" hemskt mycket att göra med varandra på olika vis
anundsjo_om2
-
jo xxx olika projekt vi har hållit på att brottas med
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
vi har hållit på med allt möjligt
anundsjo_ow3
-
ja hördudu vad har vi, du får väl börja
anundsjo_ow3
-
vi kan väl inte minnas allt det
anundsjo_om2
-
jo jag har någonting, vänta ska du få se
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
anundsjo_om2
-
lugna dig, jag ska hämta lite material
anundsjo_ow3
-
jo xx tagit med någonting ser du
anundsjo_ow4
-
när vill ni ha något fika ?
int
anundsjo_ow4
anundsjo_om2
anundsjo_ow4
-
jag håller på att koka kaffe nu
int
int
-
får jag knipa fast den här igen
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
-
får jag låna en penna utav dig ?
anundsjo_om2
-
jag hade en blyertspenna men hon försvann
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
det är en utav mina allergier att stå framför en kamera
anundsjo_om2
int
-
vad ska vi göra med han ?
anundsjo_om2
-
nu ska jag fråga den här N så ska ni få se
int
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
ja den är en liten penna den, penna
anundsjo_om2
-
penna och penne
+[lang=X]
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det höll xx på den där N N, han kanske du känner till
int
anundsjo_om2
-
han var här # och han påstådde jag hade fel uttal
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
penna och penna xx vet du, pennan till en xx, den är en penna
anundsjo_om2
-
jovisst, han är en penna och det här är en penne
anundsjo_ow3
int
-
vad påstod han att det skulle heta då ?
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
int
-
nej för vi skulle uttala det +..
anundsjo_om2
-
ja jag vet inte hur han skulle ha det, men sa xx, just nu så är det jag som är experten
int
anundsjo_om2
-
han var tvungen att ge sig han
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
kan du gissa vad det där heter då ?
int
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
-
nej det är en tjvet
+[lang=X]
anundsjo_ow3
-
ja det är en tjvet
+[lang=X]
anundsjo_om2
-
ja om du har en hel hop där i vedlåren vad är det då ?
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
ja man sätter eld på, den brinner ju lätt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
xx den här det är en tjvet
+[lang=X]
anundsjo_ow3
-
ja men xx då är det bösse
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och det xxx själva arbetsmomentet
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och hyvelspån det är kölen
anundsjo_om2
-
ja det är en väldigt massa olika
int
-
är det lite så ni har jobbat ihop nu att när ni håller på med den här ordlistan ?
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
den är han är ensam om den
anundsjo_om2
-
det började redan nittonhundraåttiotre
anundsjo_om2
-
jag låg i influensa och mjuk så infernaliskt
anundsjo_om2
-
så låg jag och läste en tysksvensk ordbok
anundsjo_om2
-
jag hade en tysk flicka här i flera år
anundsjo_om2
-
jag tänkte, det ska jag förkovra mig lite grann
anundsjo_om2
-
och då såg jag vad hemskt många ord som var dialekt
anundsjo_om2
-
då tog jag ett sånt här kollegieblock, a b c d, gick igenom hela boken, fyllde ut och så fortsatte så
anundsjo_om2
-
lite strött, men till slut tog jag systematiskt
anundsjo_om2
-
varje hus, kök, hall och så for jag ut till ladugården och stallet och ut på åkern
anundsjo_om2
-
tog det systematiskt alltihop
anundsjo_om2
-
då hade jag fått tag på hålkort, det är ju utgånget för längesen
anundsjo_om2
-
så jag hade skrivit ett på varje på baksidan då
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
men barnen det är ju datafolk alltihop
anundsjo_om2
-
de tvingade mig att köpa en dator då
anundsjo_om2
-
fick sortera in det där då
anundsjo_om2
-
men då är det det tokiga det att # det program om jag till exempel tar ## bak ## då kom ju b a k i ordning men om jag tar báka med accent över första a då kom det efter till exempel bön, efter ö
anundsjo_om2
-
för a med accenten har lägre dignitet än ett rent a
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
man skulle kunna få samma dignitet på bägge a:na
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
men datorn lägger in det på ett annat ställe
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
så först kör jag hela alfabetet som vanligt och sen kom á # som andra bokstav
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
så det är # lite problem här och där
anundsjo_om2
-
det kanske finns program som xxx
int
-
ja men man vet ju inte så mycket
anundsjo_om2
-
och så hade jag ju alldeles färdigt # och så hade jag kört ut ett manuskript då
anundsjo_om2
-
och sen kom jag på några ord till # par gånger
anundsjo_om2
-
jag startade den och knappade in det och en dag när jag skulle starta den då var den död
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
jaha, då fick jag tag på en annan dator
anundsjo_om2
-
och som tur är har jag en måg som är fenomenal på dator
anundsjo_om2
-
fast han var död så plockade han ut ifrån hårddisken
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och då är det ju en sån här xxx disk
anundsjo_om2
-
körde över det i en # med bägge diskstationer i
anundsjo_om2
-
först över på den där och så förde över den där då så dessutom är det dataflex, det finns ju inte nu heller
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och så havererade den datorn, nu har jag trean på gång
int
anundsjo_om2
-
nej de dör ut av sig själv
int
anundsjo_om2
int
-
men nu har du väl sparat det på disketter så att du har det
anundsjo_om2
int
-
{adressuppgift}
vad är det för adress till du ?
int
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
ni kommer över for förbi N bageri och det på trehundrafyrtioåttan
anundsjo_ow3
-
ni kommer från N så är det upp där
anundsjo_ow3
-
om ni där vid bageri, om ni har tittat precis rakt över där ## på byn som ligger där på norra sidan där om sjön där, där bor jag
anundsjo_ow3
-
alldeles lagom ungefär en kilometer från N, då kör jag så där
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så om ni far den vägen tillbaka så är det där vid N, men ni får xx passa trafiken
anundsjo_ow3
-
titta rakt över, då ser ni hem till jag
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
fast det där fan jag undrar vad det betyder för något
int
-
ja jag tänkte just fråga vad det +..
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
-
det betyder fornbyn, den äldsta byn
anundsjo_ow3
-
alltså det är finns fanbyn i Grundsunda och så finns det Anundsjö här och så finns det i Sollefteå och så nere i Ånge finns det fanbyn
anundsjo_ow3
-
så det betyder fornbyn, den äldsta byn
anundsjo_ow3
-
så ursprunget var då där, man säger, nu är det där uppe, vid inloppet till Anundsjösjön, nere på udden där
anundsjo_ow3
-
de de var liksom innan de och det är ju flertusenåriga # bosättningar
int
-
är det det som är visst finns det någon utgrävning
anundsjo_ow3
-
ja det var ju N, N, men fanbyn har ju inte blivit men då är det ju boplatser uppe i fäbovallen
anundsjo_ow3
-
vi har ju en fäbovall som är och fångsgropar och fångsgropssystem
anundsjo_ow3
-
där nere också är det fångsgropar, genom byn och så sedan ner till där # finns fångsgropar
anundsjo_ow3
-
så det är ju gammal, mycket gammal
anundsjo_ow3
-
och då är ju det liksom, då hade de ju väldigt mycket fiske förr
anundsjo_ow3
-
vet du ju laxen gick ju upp
anundsjo_ow3
-
förr i tiden innan det vart xx
anundsjo_om2
-
xxx gått xx laxen här också
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det innan det vart fabriker, det var det som blev var stoppat då vet du
anundsjo_ow3
-
annars innan det så då gick ju laxen upp fritt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
jag följde pappa till en gård uppe i byn här # då talade han om # att hans pappa hade, det är en sjö här uppe som heter Anundsjön
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hade fått en fisk så han bar en xx på axeln så xx slog stjärten bak i benen
anundsjo_om2
-
och de tog in en i köket och det var ju gammeldags, sådana här gammeldags golvplankor
anundsjo_om2
-
la framför soffan på en planka som var tillräckligt lika bred som laxen
anundsjo_om2
-
och så högg de med yxa på bägge sidor
anundsjo_om2
-
den planka har jag sett, och den finns kvar
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men jag törs inte fråga för då börjar han att komma hit vet du
anundsjo_om2
-
och han är knäpp uppe i skallen
anundsjo_om2
-
de har katten inne och släpper aldrig ut den
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
men du de lär ha förit bort förit xx på psyket
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
de har han hade ju blivit så att han tycktes xxx
anundsjo_om2
-
jodå jodå # jag tordes inte säga någonting om det
anundsjo_om2
-
för tänk då börjar ju han och vara här du vet
anundsjo_om2
-
han är ju på affären här uppe
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då han har varit där då har de dörren öppen länge för att vädra där
anundsjo_ow3
-
jo men du vet de har katterna inne och det vet ni ju hur en katt hur det är
anundsjo_om2
-
bryta upp golvet på övervåningen, får pissa och skita i sågspån där då
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
int
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
ja det är synd om en jadå
anundsjo_ow3
-
det är det rakt, jo den var så jag hoppas att det går bra för xx nu när han kom in
anundsjo_ow3
-
jodå och nej vi har haft väldigt mycket ihop och det är jättebra
anundsjo_ow3
-
nu har ju # vi # skrivit om fäbodar och allt möjligt och N har, vi har, pratat med olika
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det var där nere, vi höll på att prata med den här N och du N N hon håller på att inventera fäbodar xxx och då har hon spelat in på dialekt
anundsjo_ow3
-
ska man ha ett gott skratt då ska man läsa själv vad man har vad man pratar
anundsjo_ow3
-
måste läsa det flera gånger
anundsjo_ow3
-
det är inte bara du som ska repetera utan jag också
anundsjo_ow3
-
för det är något enormt +/
anundsjo_om2
-
xxx förstår ni vad vi pratar om xx ibland ?
anundsjo_om2
-
förstår ni någonting eller ?
int
anundsjo_om2
int
-
ja o ja vi vill att ni ska prata så mycket ni kan
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
och nej men det är väldigt roligt för att en hel alltså xx nu är det så mycket men alltså det är alltihop det här har hon spelat in på band och så har hon rättat då
anundsjo_ow3
-
alltså vi har rättat det där
anundsjo_ow3
-
då var det ett ord hon hade fått in här och då frågade jag N # om det handlade om lin
anundsjo_ow3
-
om det hann töske
+[lang=X]
på hösten bar de in de där xx in i skaget
+[lang=X]
anundsjo_ow3
-
då frågade jag N, det ordet har vi aldrig hört om xx
anundsjo_ow3
-
så då hon trodde det eller har skrivit in xx, det är steg
anundsjo_ow3
-
alltså två linkärvar som är bundit ihop så där
anundsjo_om2
int
anundsjo_ow3
-
då binder man och så hänger upp i hässjan, det heter steg, linsteg
anundsjo_ow3
-
och hon har kallat det för könsa
+[lang=X]
och det ordet har vi i inte någon vi har liksom aldrig det ordet någonting inte
anundsjo_ow3
-
så det "det är" det är olika och de hade kokhus, fäbodstugor
anundsjo_ow3
-
vi har aldrig haft kokhus här utan vi har alltid haft fäbodstugor
anundsjo_ow3
-
så alltihop det här är då kommer in dialekten här också väldigt mycket xx i det här
anundsjo_ow3
-
som skrev ja det var ju otroligt
anundsjo_ow3
-
och då har vi tagit fram till exempel då man for upp vägen upp till fäbodarna alla platser vad de hette
anundsjo_ow3
-
olika platser vad de hette efter vägen till fäboden # som man gick förbi då
anundsjo_ow3
-
så var olika märken, olika efter hela vägen
anundsjo_ow3
-
det är mycket så att ni vill man ska läsa någon bit utav det då är det ju kan ni göra men annars är det ju otroligt mycket xxx
int
anundsjo_om2
-
jag ska tala om några dråpliga historier
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det fanns en gubbe upp i byn här som kallades för N
anundsjo_om2
-
han var född artonhundratjugoåtta tror jag
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
de var där i skogen och så började det regna och åska något alldeles otroligt
anundsjo_om2
-
och han for och ställt sig under en stor gren
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
de säger åt honom att nej stå inte där vid grenen, blixten kan ju slå ner där
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
då säger han, nog är det väl xx om den ska slå ner just nu då den inte har gjort det på hundra år tidigare
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
han gick inte därifrån då
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och så var det den # var en i ganska mogen ålder som hade gift sig
anundsjo_om2
-
och bruden var kanske inte riktigt klar i knoppen
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då var det på sommaren, då kom grannen dit
anundsjo_om2
-
de satt ute på bron, satt och sitta med yxor som det heter, där på bron
anundsjo_om2
-
så kom den nyblivna frun ut och så säger kompisen, xxx som gifte sig med den där
anundsjo_om2
-
nog såg du väl att hon inte var som andra
anundsjo_om2
-
jo, sa han, nog såg jag det men jag tänkte är det jo jag såg ju att hon var lite en knepig och egen men, jag tänkte är det en som är riktig här i gården så får det räcka
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det var ju han var säker på sig han
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
han är vad som har hänt här i byn sen tvåtusen år tillbaka
anundsjo_ow3
int
-
är det också du som har samlar ihop det eller ?
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
int
-
är det mycket är det fler som håller på ?
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nej det är bara vi som är tillräckligt tokig för att hålla på med det
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja det är ganska det börjar bli mer intressant nu för att de kommer och blir intresserade när man berättar om liksom på olika platser, olika xxx
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
alltså så man berättar lite xx, vad som har hänt förnågonting förut
anundsjo_om2
-
det var ju nittonhundrafyrtiofyra, fyrtiofem var ju finska flyktingar här
anundsjo_om2
-
och pappa han var ju inkvarteringchefen för hela xxx
anundsjo_om2
-
och det gick ju inte att få några några förläggningsföreståndare där, utan då vart ju helt enkelt en tre år äldre syster
anundsjo_om2
-
hon hamnade bort på bygghuset här
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och jag går på den här skola upp på backen
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det var ju förläggningen och vi var ju tvungen att xx det som skulle göras
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och ja jag fick ju xx många goda vänner som räcker än idag # i Nordfinland då
anundsjo_om2
-
nu är det en rektor som har skrivit en bok som heter xx, Ökenvandring
anundsjo_om2
-
nu fick jag ju ensamrätten för Sverige
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
så att han det gäller västernorrland
int
anundsjo_om2
-
så jag har låtit översätta det, det var då på finska
anundsjo_om2
-
och har skrivit den här boken
int
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
men kanske det passar med fika nu eller ?
anundsjo_ow3
-
ja ska vi vad säger xx eller ska vi går det att stanna och fortsätta ?
int
-
ja vi kan fortsätta eller kan vi göra klart
int
-
kan vi fika medan vi pratar ?
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
int
-
eller så xxx vänta så att vi får det färdigt
anundsjo_om2
int
int
-
och vilket år är du född ?
anundsjo_ow3
int
-
bodde dina föräldrar i den här byn då där du bor nu ?
anundsjo_ow3
-
jag är född och uppvuxen i den by där jag bor nu
int
-
var det mycket att man var med folk från de andra byarna så där ?
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
int
-
att ni kunde komma i kontakt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
fäbodställena det var ju liksom giftermålsmarknaden det
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det var ju stigar emellan de for här och på helger så var de ju där
anundsjo_om2
-
det var pojkar som knallade iväg dit då
anundsjo_ow3
-
ja de gick ju från lördag eftemiddag till måndag morgon
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och flickorna ville ju aldrig vara hemma i byn inte
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
och det förekom ända till det vart ordnade danser liksom
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
då vart ju liksom slut just med den del men allt ungdomsliv förekom på fäbodvallarna på somrarna förut
anundsjo_om2
-
ja man kan säga till före kriget
anundsjo_ow3
-
ja före kriget kan man säga för det var ju i samband med kriget vart det slut på alla +/
anundsjo_om2
-
det slutade uppe i xx här nittonhundrafyrtiofyra
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
så de säger trettionio, för det vart ju Högalund på sommaren och någonting sånt där
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det var väl då, men eljest så var det +..
anundsjo_ow3
-
så att det var och fäbon har ju haft en otrolig betydelse
anundsjo_ow3
-
det har ju det är ju inte bara de där veckor på sommaren inte
anundsjo_ow3
-
utan det var ju hela året
anundsjo_ow3
-
det var ju både skogsbruket och så eh jakten
anundsjo_ow3
-
fångsgropssytemet det finns ju ända ifrån xxx och hela vägen
anundsjo_ow3
-
N, N och så kom xx i N och genom N xx, ut för hela vägen N, förbi fanbyn och så neröver N och N och ner till ända till N
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och hur folk träffades då det var ju # det var kyrkan då
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
för nu gammal vägen som har gått, han har gå en två kilometer längre ut här
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
se min farmor hon kommer från N hette det, det är tre och en halv mil däråt, och så en mil ner
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
de gick barfota till kyrkan på söndagen
anundsjo_om2
-
då gick de ända ut, nästan fram, då tvättade de fötterna i en bäck och sen skodde de sig
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och farfar min han var ju född här uppe, han xxx
anundsjo_ow3
-
ja men visst, xx på och var väl lite xx samtidigt och xx
anundsjo_om2
-
jodå det var väl så det gick till då
anundsjo_ow3
-
den där i N här nere det är en lång rad med lador
int
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
som den gick då över då så
anundsjo_om2
-
det var en kyrkväg han gick här upp över och så ut här längre ut, grenar han sig och går den där vägen
anundsjo_ow3
-
mm ja visst och det är ju otroligt mycket
anundsjo_ow3
-
och så han pilgrimsvägen som går emellan Finland
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
den kommer här mitt i byn
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
hitom N genom N och så far den ju N och så xxx
anundsjo_ow3
-
och så västerut till Ramsele
anundsjo_om2
-
bort till Ramsele och så till N i Norge va, Nidarosdomen va
anundsjo_ow3
-
det är precis rak västlig riktning, hela vägen ifrån Finland, precis rak västlig riktning
anundsjo_ow3
-
bara men svaga avvikelser
anundsjo_ow3
-
så den ska de gå nu på fredag, kväll
anundsjo_ow3
-
det är kyrkan som ligger bakom
anundsjo_ow3
-
så emellan N och xx den bortöver här och så till xxx
anundsjo_ow3
-
så har de midnattsmässa där på klockan halv tolv på natten
anundsjo_om2
-
och det var ju katolskt här också
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då hade de ju själastugor lite grann här och där
anundsjo_om2
-
då läste xx en bön för någon och fick sig en liten slant
anundsjo_om2
-
så det var ju ren turistverksamhet de hade
anundsjo_ow3
-
men då var det ju många som xxx for den vägen så till slut så började de inte tala om den vägen, de ville ha bort folket som for den vägen
anundsjo_om2
-
vet du han tiggde sig fram
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och de höll ju på att bli alldeles xx
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
all där de bodde, det var inte så många
anundsjo_om2
-
de tiggde, de var på bar backe
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
så det är många nu finnarna som kommer de kommer den vägen som har bosatt sig längre västerut
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och det har ju legat tills +/
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
på det där hemmanet som jag hade xxx
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
där bodde ju en som hette N
anundsjo_om2
-
han kom hit på fjortonhundratalet
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja # och längre västerut och så, då sa de är N N sa ja mina förfäder kom den vägen och de kom från Finland
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så det det liksom, det har legat i fastän aldrig varit allmänt tal någonting
anundsjo_ow3
-
och det som var så roligt
anundsjo_om2
-
jo jag har en finne på # slutet på femtonhundratalet som är stamfar
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så det var ju ända ända emot ja N och vad heter det # eh # N
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
Jönsele, nej inte Jönsele
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
nej men det äh vad heter N, xxx där på xx hemifrån, N, N
anundsjo_ow3
-
jag har tänkt på vad det heter, vid N, N
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
då var det finnar som kommit
anundsjo_ow3
-
xx, så har de kommit den vägen då
anundsjo_ow3
-
och det går precis och sen efter rullstensås # och det är otroligt vad lättsamt det är att gå efter det
anundsjo_ow3
-
för det är torrt och det är fint och det är lätt och det är mjukt
anundsjo_om2
-
den där vägen han finns ju kvar långa sträckor
anundsjo_ow3
int
-
är han som hålld efter så där eller ?
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
-
nej han är ju använd, det behövs bara, det är ingen som har gjort något speciellt
anundsjo_ow3
-
och så blir det då lite xx ovanpå en rullstenssås
anundsjo_ow3
-
vet du det är ju grusåsar som är så där xx har inte blivit någon förändring inte under åren så den är kvar
anundsjo_ow3
-
och den blev ju använd ända till de fick cyklar och bilar xxx
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja vem var det som hade xxx ?
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
hon gick ju härifrån till N och det är ju tre mil
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
de gick och hälsade på släkten
anundsjo_ow3
-
ja det och då hade de bykalas
anundsjo_ow3
-
och det var ju ungdoms ungdomsxx och bykalas
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och då hade de ju xx storgård, så då låg de över
anundsjo_ow3
-
bädd stor flatbädd inne i salen
anundsjo_ow3
-
alla ungdomar vet du och då låg de och sov xx
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
ja men då var det xx ordning vet du, jag brukar säga det
anundsjo_ow3
-
ja men då var det xx ordning för att få vara med några flera gånger så det xxx
anundsjo_ow3
-
så det nej men alltså det var väldigt mycket förr, ja det var innan det vart ordnade danser och liksom så, att de hade den ungdomsbjudningen och sådant
anundsjo_ow3
-
och så hade de till exempel i byarna xxstuga
anundsjo_ow3
-
och då gick ju xx runt xxx i byn
anundsjo_ow3
-
pojkarna visste då vart det var xxstuga någonstans
anundsjo_ow3
-
de hade spinnrocken # på vintern på släde
anundsjo_ow3
-
och så då tog de och flickorna i byn satt och spann tillsammans
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
då gick ju xxx på eftermiddagen
anundsjo_ow3
-
då visste pojkarna vart jänterna var någonstan
anundsjo_ow3
-
och då kom de och det var bara undan med alltihop för då skulle det vara dans
anundsjo_ow3
-
då var det dans vid en gång då
anundsjo_ow3
-
det var ju inte föräldrarna hade något att säga i det eller utan då var det de då som var xxx
anundsjo_om2
-
det är därför det heter på spinnsidan
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så det var liksom, ja de roade sig, var lekar och det var dans, det var så fort de kom i lag
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det var det, så var liksom inte +..
anundsjo_ow3
-
nej men det jag vi har börjat nu också inom byn att ta reda på skriva upp namnen på alla olika platser för det mycket, det kom bort xxx
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
gå och leta upp den där namnlista jag har
anundsjo_ow3
-
har du ska vi ta och ## bara och läsa upp vad det kan heta # förnågonting
anundsjo_ow3
-
eh vart har vi xx någonstans ?
anundsjo_om2
-
då var det då en helg då vart barnen bjudna upp i xx
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då fick man det äta bladosten, mesosten då, och allt möjligt gott
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och jag minns jag åt de får koka bladen där i grytan, de hade gryta ute då och så hade hällde upp den i ett tråg
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och jag hade sked och åt bladen så tungan var som en rasp
anundsjo_om2
-
och jag vart rädd de jädrans bladen xx i åratal
anundsjo_ow3
-
ja det tror jag det vet du, och det var ju kraftigt förstår du
anundsjo_ow3
-
det hade kokat upp sig vet du, det var väl nästan färdig en ost
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
men någonting som var gott det var kokeperen
+[lang=X]
anundsjo_om2
-
du tog en käpp och stack igenom och grillade dem på glöden under grytan
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det var gott, äta bara en pere
+[lang=X]
anundsjo_om2
-
och har du då smör och lite annat salt var det ännu bättre
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
hördu det gjorde inte vi någonting men xx då det var halvkokad gryta
anundsjo_ow3
-
xx vassle var halvkokad ungefär så den var lagom simmig och så
anundsjo_ow3
-
då tog vi en tallrik och sen brödbit och smörklick på
anundsjo_ow3
-
och så gick vi och doppade den brödbit i mesostgryta
anundsjo_ow3
-
och så hade vi då smörklick och så då tog vi xx vitosten, han var ju gjord och född
anundsjo_ow3
-
vi tog sked och så åt vi xx och det var liksom en lätt lunch
anundsjo_ow3
-
alltså ingen som tyckte, om det kom någon så fick de, men det var ingen som tycktes bjuda på någonting xxx
anundsjo_ow3
-
men man vart mätt utav det
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
doppa_i_blad_gryta heter den
anundsjo_ow3
-
och det var faktiskt jämrans gott
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nej men för att återgå till dialekten
anundsjo_om2
-
brukar jag har tre ord som jag brukar köra med
anundsjo_om2
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och det är kjortel, xx och kylteret
+[lang=X]
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
en xx, det är dels en körtel och så dels något seck som man hostar upp
anundsjo_om2
-
kylteret
+[lang=X]
det är tilltrasslat
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
garn garnet brukar vara garnnystan brukar vara kylteret
+[lang=X]
ibland
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
om xx katter har fått tag på det, det var ett enda kylter
+[lang=X]
anundsjo_om2
-
och så xx är det om # om du slår slår sönder en spegel, det var ett enda smitter
+[lang=X]
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och små # småskärvorna utav glaset, småbitarna, det är xx
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men är det en lång en vass en xx då är det en ile
+[lang=X]
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
xxile, xx kan sticka inne och bryta av xx besvärligt
int
-
det är så praktiska ord på dialekt, sådana där som egentligen behövs i svenskan också
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
många gånger så säger dialekt mycket mer än högsvenskan, det gör den
anundsjo_ow3
-
men i det fallet du vet jag var uppe mycket i Vilhelmina på, vad var det vi var, någonting på sjuttio sjuttio, åttio någon gång
anundsjo_ow3
-
kom in på vi var och såg på arkeologiska, ja olika +..
anundsjo_ow3
-
kom in på hemslöjden i Vilhelmina och då var det en ung och fin jänta, ungefär som er vet du som var där på affären och så pratade
anundsjo_ow3
-
och hon jag pratade vid henne och så pratade vi och så frågade jag henne # jag sa var är du ifrån sa jag
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja men sa jag, du pratar ju precis som de har pratat, de äldre, gammelgubbarna, som när jag var lilljänta, som gammelgubbarna pratade
anundsjo_ow3
-
ja mina förfäder de kom ifrån Anundsjö
anundsjo_ow3
-
så den äldsta, äldsta dialekten som man xxx gammalgubbar rent ut
anundsjo_ow3
-
och N vet när de var född, Gamm-Nisse xxx, gammelgubbarna
anundsjo_ow3
-
de var född någonting på artonhundra, ja vad var det ?
anundsjo_ow3
-
artonhundrafemtio, sextio någonting var de född
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
den och eh så den unga jäntan den det var för härligt roligt att höra dem prata dialekt
anundsjo_ow3
-
och jag sa det där ska du vara rädd om
anundsjo_ow3
-
och då var det väl det att de hade inte varit inne i Vilhelmina utan var en by utanför
anundsjo_ow3
-
och om det är flera stycken som flyttar ut ifrån då, då har de bevarat just den där gamla genuina dialekten då på det viset
anundsjo_ow3
-
det var ganska roligt att höra på den
anundsjo_om2
-
men då ska du få höra, det var en efs_pastor någonstans häromkring # som vart inbjuden att predika någonstans utanför Bergen i Norge
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och han for dit och xxx och han såg på åhörarna att de var inte alls något intresserade
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
de förstod nog inte vad han sa
anundsjo_om2
-
han tänkte, det är det samma hur jag bär mig åt här om de ändå inte begriper något
anundsjo_om2
-
han körde med anundsjömålet
anundsjo_om2
-
då satte de upp sig, då begrep de alltihop
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
då kommer det in då, vi var ju norska också ibland
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
jodå, man ska spara dialekten xx för då tittar de upp och då anstränger de sig, och vad säger xxx nu förnågonting ?
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det är det som är så roligt
anundsjo_om2
-
nej han hade frågat sen # först begrep de ingenting
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men sen då han gick över på dialekten då fungerade det
anundsjo_ow3
-
jajamensan, ja det är för otroligt, för att här har det varit otroligt mycket förbindelser västerut
anundsjo_ow3
-
Åsele, Vilhelmina, Dorotea, för all handel gick igenom xx och så vidare till södra orter
anundsjo_ow3
-
och ända till norska gränsen och ända till Norge
anundsjo_ow3
-
så det har varit hemskt mycket förbindelser
anundsjo_om2
-
ja de smugglade ju då, redan då
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
mamma min hon hade en stor spegel
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
han är smugglad ifrån Norge
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
nej men det var ju otroligt vilka xx
anundsjo_ow3
-
då var det ju Åsele, Vilhelmina xxx
anundsjo_ow3
-
och så sen var det xx sedan
anundsjo_ow3
-
sen var det hemskt mycket, handeln och olika
anundsjo_om2
-
men han N som vi har pratat om, han som xxx blixten, han var nog xx han
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
för han brukade tala om, han var liksom mäktig, han hälsade på en N N i Uppland
anundsjo_ow3
-
jaha just det, N N i Uppland
anundsjo_om2
-
ja det var en höjdare det
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och du vet då var det ju det att och då för att man inte skulle bli rånad då färdades de flera stycken, många i xx
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och så då förbi Nskogen xx var ju rövare vet du så då hade han pistolen då för att klara sig
anundsjo_ow3
-
de hade pistolen med sig också
anundsjo_om2
-
och du vet ju att den där Skulerövaren, han var här första året på tolvhundratalet
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det var en norsk kungason som plundrade pilgrimmer som kom ifrån Baltikum och Finland
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
xx vart fredlös, då hamnade han här och ger namn åt Skuleberget
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
jo jag vet, jag har sett papprena
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
han har papper ifrån riksanti, vad är det, riks +..
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så han har papper på att xxx
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
-
för det är ingen som tror det
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
nej men det är ganska roligt egentligen xxx +..
anundsjo_ow3
-
nej men alltså det mycket +/
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
mycket finns det bakom xx
anundsjo_om2
-
det kommer en Gustav Vasa fördrev en präst # som hette Laurentius Peronius
anundsjo_om2
-
han var chef för kyrkans sociala verksamhet i Stockholm
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men hade han och hans systrar hade fått ärva två av finaste stenhusen i Stockholm
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och Gustav Vasa han skulle ha allting
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
för att rädda livet så vart han präst i N
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och det då var han katolik och levde i celibat
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
femtonhundratrettionio vart han protestant
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och då rev han åt sig husen förstås
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det var inte något celibat något längre
anundsjo_om2
-
han fick en son som var kyrkoherde här i Anundsjö
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och därifrån härstammar jag
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
hördudu, xx votivskeppet vi har där på församlingsgården
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det är väl det där fartyget som kapsejsade och då klarade de sig
anundsjo_ow3
-
för att då han var ju från någon nu har jag det pappret, jag har inte pappret med mig
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det var en ättling xx som var i N och som hade delägare till xx fartyget
anundsjo_om2
-
ja det var det # det var ju flera stycken som hamnade i N då
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
i alla fall då så och då # gick ju då brukar de ha och göra votivskepp xx de har klarat sig, men båten gick under
anundsjo_ow3
-
vi har ett sånt i församlingsgården, votivskepp
anundsjo_om2
-
nej men i alla fall, han var adlig den prästen
anundsjo_om2
-
och då kom han in både i adelskalendern och regentlängden
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
så det är därför och det bär iväg långt tillbaka
anundsjo_om2
-
han som grundade Ryssland han hette ju Rurik
anundsjo_om2
-
han har jag på pappret och Vladimir xx ja
anundsjo_om2
-
men det är Skulerövaren som jag är mest stolt över
anundsjo_ow3
-
men det är ganska roligt alltså man xxx det var ju en xx i Nsjön
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och han höll på han xx kyrkvägen till N
anundsjo_ow3
-
vi har ju hade ju kyrkxx till N xxx, vi hade ju här
anundsjo_ow3
-
då gick vi efter det och när man började satt och prata xx vet du, xx var på ja sjutton, artonhundratalet det är bara småsaker
anundsjo_ow3
-
helt plötsligt så var man nere på tusentalet
anundsjo_ow3
-
alltså det är samma sak med N vet du
anundsjo_ow3
-
så att man tar långa kliv vet du
anundsjo_ow3
-
och då sa han, N N, ja jag har ett ben i nutiden och ett ben nästan tusen år tillbaka i tiden sa han
anundsjo_ow3
-
så han är liksom alltså det det flyter över så att det liksom arton, nittonhundratalet det xxx
anundsjo_om2
-
min mamma hon bodde där i det där gula huset och hon var ju klar i knoppen tills hon vart uppåt nittiotvå år
anundsjo_om2
-
jag tog ett anteckningsblock och en penna och for dit ibland
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
ja nu ska du berätta hur det var när du var ung
anundsjo_om2
-
kan du tro jag vet någonting inte, sa hon
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
till slut började hon att komma på någon tråd som hon nystade upp, ett par hundra år bak i tiden
anundsjo_om2
-
det var inte några problem då inte
anundsjo_om2
-
men se det mana på hon det går inte
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
nej och du vet, då kan de och då berättar de då precis
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
farfar min han var fenomenal
anundsjo_om2
-
det har vi ju bevarat en hel del efter han
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
men det var ju därför jag visste också vet du xx han i Fanbyn, den är bebygd som den var förut
anundsjo_ow3
-
då sa mamma att hennes farmor # de hade på gamla kartor hade de inte det var precis som xxx
anundsjo_ow3
-
alltså uppe xxx, då var det inte xx upp, men det var åker runtomkting
anundsjo_ow3
-
det var helt omotiverat att det inte ska vara xxx
anundsjo_ow3
-
ända till artonhundrafyrtiofyra då de gifte sig, farmor gifte sig då xxx där
anundsjo_ow3
-
då sa jag det fanns så mycket grejer där då xxx
anundsjo_ow3
-
det var då, och då sa hon, det var på den tiden då gammelfanen bodde där
anundsjo_ow3
-
gammelfornfolket bodde där
anundsjo_ow3
-
men tyvärr så kastade jag bort det
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
och då då berättade hon det och det hade ju liksom ända till artonhundrafyrtio och vi har kartor till sextonhundratalet
anundsjo_ow3
-
och då är det den utmärkt precis på gammalkartan ända från sextonhundratalet
anundsjo_ow3
-
att det var inte xxx ända till artonhundrafyrtiofyra då de gifte sig
anundsjo_ow3
-
och då hittade jag, men tyvärr så kastade de ju bort det
anundsjo_ow3
-
och där xxx speciellt och jag var väl dum då, jag var ju yngre för ibland så xxx kunde vara något xxx stenar som säger man skulle gått dit och grejer men tror du xxx
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nej jag har ju sagt att barnen mina att den dagen då de ska få börja riva och ärva så får de inte bränna upp det jag gjort inte
anundsjo_om2
-
det ska vara kvar varenda papper
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och då vart de ju mer intresserad
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
annars hade de aldrig kommit ihåg det heller vet du
anundsjo_om2
-
det är ju släktforskningar, det är +..
anundsjo_om2
-
N hon som skulle kanske komma hit idag, då hon gick i gymnasiet så sa hon att, vad härstammar jag ifrån ?
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
ja jag började räkna upp litegrann bakåt i tiden
anundsjo_om2
-
då tog vi en rulle sådan här vit xx och hon började att skriva där och så fortsatte hon långt
anundsjo_om2
-
men då försvann hon på flera skolor
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men jag fortsatte ändå sen
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och hon är gammal, är hon fyrtiofem år ?
anundsjo_om2
-
hur gammal är N, fyrtiofem ?
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
nej det det det är just det där med att få xx yngre att de liksom ser att det det är värde i det som är obetydligt egentligen
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
alltså de har tyckt det är obetydligt alltihop men sen mer och mer för att det blir faktiskt de känns de ## har någonting
anundsjo_om2
-
och nu har jag bearbetat dem så passar inte det
anundsjo_ow3
-
jo alltså de blir rikare och det xxx vi har hållit på med han projektet här nu N en som inte har varit satt värde på någonting
anundsjo_ow3
-
och ju mer vi höll på desto mer intressant vart människan
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
innan jag har glömt bort det ska jag tala om en sak
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
yngre jäntan min hon fick ju ja hon gick ju i skola i Umeå först sen fick hon jobb på N
anundsjo_om2
-
och hon ändrade inte språkxx någonting så de tyckte hon talade häftigt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men det har förändrats xx, hon är ju tvungen för att göra sig förstådd
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hon säger hon har en jobbarkompis från N # som inte har lagt om sitt språk någonting
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
utan han skulle ut och flyga och så kom han på Arlanda och går det satt en fjälla i incheckningsdisken, hade visakort
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hör du du sa han, får man använda detta här ?
anundsjo_om2
-
oh yes, sa hon, hon visste inte vad språk det var
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hör du du får jag använda detta här ?
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja den är bra bra, lämpligt uttryck
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
alltså hör du du, vad säger xxx
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
ja det är ett liksom som man alltid använt
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
och så den hör du du xxx ska göra
anundsjo_ow3
-
xx det uttrycket som man använder väldigt mycket
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
så det var ju alldeles riktigt
int
-
vad var det här N för någonting ?
anundsjo_ow3
-
jo alltså hon var bodde här i byn
anundsjo_ow3
-
hon vart ju aldrig räknat för något
anundsjo_ow3
-
hon var en ogift gammaljänta född artonhundratjugofem och dog nittonhundratre
anundsjo_ow3
-
och då var hon hemma och så då var hon med föräldrarna bodde i en xx då sedan en syster hade övertagit i hemmanet, här inne i byn
anundsjo_ow3
-
och "hon hade" hon hade stickat hela sitt liv
anundsjo_ow3
-
vantar och tröjor och karlarna vet du
anundsjo_ow3
-
de var ju ute i skogen om vintern så då var det +..
anundsjo_ow3
-
och så hade hon stickat # då
anundsjo_ow3
-
nu hade hon på senare år, artonhundraåttio började hon sticka fälltäcken
anundsjo_ow3
-
vi har tagit fram alla de här mönstren som finns i original
anundsjo_ow3
-
det finns på Nordiska museet och Härnösand och i Sollefteå
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
vi har tagit fram och gjort kompendium så alla de här finns mönster utav # alla hennes
anundsjo_ow3
-
och det där vart liksom mer och det blev så intressant just med det att människan xxx hon var inte xx, hon var textilkonstnär och ingen begrep sig på henne
anundsjo_ow3
-
vet du till exempel nu om hon skulle var två kärringar som stod och pratade och hon gick och plockade gräs och blommor och xx och xxx
anundsjo_ow3
-
hon spann ju garn och så xxx
anundsjo_ow3
-
ja men inte gick hon och pratade med dem någonting, utan hon gick och räknade ut xxx
anundsjo_ow3
-
ja det där är ett mönster som jag gjort en kudde utav
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
hjärtan det var ju mycket
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
ta xxx, hon är ju mer tydlig
anundsjo_ow3
-
och kofta och allt möjligt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
ta hit koftan, får du väl se
anundsjo_ow4
-
koftan ja den är gömt bort
anundsjo_om2
anundsjo_ow4
anundsjo_ow3
-
ja ja men den är jättesnygg också
anundsjo_om2
-
men hon måste vara matematiker som kan räkna och hålla reda på
anundsjo_ow3
-
vet du att hon var matematiker och de som förut, de som inte kunde räkna vid penna och papper då kunde de räkna som xx
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
de räknade ut vävar och de räknade ut allting
anundsjo_ow3
-
stora fina vävar och allt möjligt, det kunde de ligga och räkna eller också gå och räkna, ut som henne
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men är det samma teknik som en kines och en kulram ?
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så att hon var inte räknad för någonting men hon var en otrolig textilkonstnär
anundsjo_ow3
-
vi har använt allting ifrån att skära ut mönster i potatis som barnen gör på lekis till damast och knyppling och allting
anundsjo_ow3
-
alla mönster gör sig så otroligt snyggt i det här
anundsjo_ow3
-
vi har ju varit runt överallt xx är nu väl snart hela Sverige med henne
anundsjo_ow3
-
de här kompendierna, nu senast är det xxsymposium i Norge och då har vi skickat dem också dit
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och det är fälltäcken, hon stickade fälltäcken
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
tulla, vet ni vad det är förnågonting ?
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
eh alltså du vet vagga, men då är vagga är hjulen så medarna så där
anundsjo_om2
-
en tulla där går meden på det här viset, en vagga den här vägen
anundsjo_ow3
-
och det är den skillnaden
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
int
anundsjo_ow3
-
ja och det där har vi använt mönster och olika +/
anundsjo_ow4
-
så här blir den på avigan
int
anundsjo_ow3
-
och du vet hon band efter varje maska inte en enda lång tråd
int
-
är det du som har stickat också ?
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
och det är en xxx teknik att sticka det då
anundsjo_ow3
-
och hon hade gjort så fina arbeten
anundsjo_ow3
-
hon hade gjort så fint, och inte några långtrådar och inte någonting
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och så vad som var roligt när hon hade xx förstår du och då kunde det vara för mycket maskor på ett ställe
anundsjo_ow3
-
xxx tog hon bara ihop och så la hon ut där och så xxx
anundsjo_ow3
-
hon var suverän, helheten syns ingenting
anundsjo_ow3
-
och vi ska dra upp och göra precis alltihop
anundsjo_ow3
-
hör du du det är då helt det var riktigt roligt
anundsjo_ow3
-
hon var helt suverän textilkonstnär
anundsjo_om2
-
nej men det fanns ju många som var skickliga då, xx moster till N
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hon vann ju första pris i en spinningstävlan i Sollefteå nittonhundratio
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hon har spunnit en lintråd, en xxx femtiotre gram
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och tråden är tvåtusensexhundrafyrtio meter
int
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
jo men hon hade xx färg i sin +..
anundsjo_ow3
-
hon hade det och det har varit så roligt
anundsjo_ow4
-
xxx granar det ser man på täcket
anundsjo_ow3
-
vi bildade en grupp då på fjorton +/
anundsjo_ow4
-
din gran xxx, på din gran då blommar ju granarna
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
och då har hon grönt och så är det rosa högst upp
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
-
och det är precis som xxx
anundsjo_ow3
-
ja och det hon gjorde ju inte enkelt +/
anundsjo_ow4
-
hon gick ju ute i skogen och +/
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och hon gjorde inte enkelt för sig, för här är det tre olika rader granar, ingen utav dem är lik
anundsjo_ow3
-
det är en mönsterskatt som är helt enorm helt enkelt
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så att hon var helt okänd och vi har tagit fram
anundsjo_ow3
-
och ser du där är hjärtan då där
anundsjo_ow3
-
och det är så roligt för att det här och så det bildar nästan ett, xx på något ställe, det bildar ett dubbelhjärta inne här
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
om du tittar där så ser du ett rött hjärtan, stort rött hjärtan där, inne där
anundsjo_ow3
-
ja det är det är något +..
anundsjo_ow3
-
och olika, hon hade inte samma
anundsjo_ow3
-
ja det det var det väldigt intressant
anundsjo_ow3
-
och nu ska du få se här, här är en del utav gruppen, där
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och hon har till och med en ung flicka hon gjorde ett skolarbete
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
tack för hjälpen, jag fick betyget mvg, mycket väl godkänd, högsta betyget, N
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja hade en kurs och sedan hjälpte jag henne dessutom då, så hon gjorde det här och så hade det här på utsidan då
anundsjo_ow3
-
så det var ju väldigt så hon har också liksom # ja hjälpt till
anundsjo_ow3
-
så det har varit otroligt, det har blivit en människa som ja
anundsjo_ow3
-
och du vet på den tiden, nu ska vi tänka oss tillbaka på artonhundratalet, på den tiden vet du, en ogift gammaljänta på den tiden
anundsjo_ow3
-
inte skulle man sätt xx vad hon gjorde, inte skulle man sätta värde på det någonting inte
anundsjo_ow3
-
det var inte någonting inte
anundsjo_ow3
-
men ändå förstår du att de som hade de där xx de uppskattade nog det vet du, men och ungdomarna for dit och de hon spådde för dem
anundsjo_ow3
-
hon kunde allting, hon kunde precis allting
anundsjo_om2
-
mura in en spis bland annat
anundsjo_ow3
-
jajamensan, mura in spisen
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men hon hade ju en # en pojkvän kan man säga
anundsjo_ow3
-
ja men det var det var vi måste dra den historien
anundsjo_om2
-
jo, ifrån grannbyn, N hette den
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
han var nog bra, men han var "ball ovettig"
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
du vet det är så inne nu att säga ball, vet du nu, men det är inget nytt inte
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
förstår du då var det en, jo då var det en en dag som är det någon karl som sa men hör du N nu har väl du bra xxx om du har någon som hjälpte dig xxx
anundsjo_ow3
-
ja allt mer, han var där liksom och hjälpte xx, ja sådan xx huset
anundsjo_ow3
-
nu xx du väl bra när du har någon som hjälpte dig
anundsjo_ow3
-
ja sa hon, nog är då det så bra, men han är så ball ovettig
anundsjo_ow3
-
är inte ganska fint uttryck va
anundsjo_ow3
-
den skulle man använt xx fler
anundsjo_ow3
-
visst vart det bra uttryckt
anundsjo_ow3
-
nej inte var hon dum inte
anundsjo_om2
-
nej passa sig där xx chansen fanns
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
hon hade bra rätt uttryck
anundsjo_ow3
-
jag tycker det, det var ju häftigt allihop xxx
anundsjo_ow3
-
hör du akta dig för honom, han är ball ovettig
anundsjo_ow3
-
nej men det är ganska roligt
int
anundsjo_ow3
-
jo och så just den där vid spisen var ju väl +..
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det var hon hade kallade spisen för # björn
anundsjo_ow3
-
nu ska vi se, var har vi den där ?
anundsjo_ow3
-
på björnjakt, en historia berättar om när bröderna N, två manliga släktingar hjälpt henne att mura en ny vedspis
anundsjo_ow3
-
det var på den tiden när vedspisar kommit vet du
anundsjo_ow3
-
den fungerade inget vidare, rykte in och retade upp den företagsamma N
anundsjo_ow3
-
hon kunde klara upp allting, hon var ju suverän helt enkelt
anundsjo_ow3
-
som tog saken i egna händer
anundsjo_ow3
-
hon rev själv ut spisen och murade en ny # in en ny
anundsjo_ow3
-
till bröderna som arbetade i skogen i trakterna av Åsele skickade hon följande rader per brev: jag vågade på nalle, det brinner så det dånar och röken drager ut, skottpenningen hade jag på fickan och den var min
anundsjo_ow3
-
du vet hon hade ju pengar att betala för att göra det där, men hon fick behålla det vet du då hon gjorde det själv.
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
vet du farfar min han köpte första järnspisen artonhundranittionio
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
jadå, då var pappa, han var tre år
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då hade han vet du var ju en stor kåk
anundsjo_om2
-
de bodde ju på ena ändan på vintern och andra på sommaren
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
de hade lyft in den i vinterköket då förstås
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
kom väl pappa in och var glad, nu har jag provat xx skithuset sa han
anundsjo_om2
-
han hade lyft bort någon ring där och satte sig dit och provade, körde
anundsjo_ow3
-
jaså det har inte jag hört xxx inte
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
han hade provat xx skithuset
anundsjo_ow3
-
ja det var väl som xx ja det var väl liksom ringar xx ungefär som ute på +/
anundsjo_om2
-
ja visst han lyfte bort, han tyckte det såg passande ut
anundsjo_ow3
-
ja skithuset, ni har väl hört det förr ?
int
anundsjo_ow3
-
skithuset, inte dasset utan skithuset
anundsjo_om2
-
nu när vi ändå är inne på skitgörat ska du få höra
anundsjo_om2
-
förut hade vi inget papper på dass inte # utan vi hade ju en xx
anundsjo_ow3
-
ja det var innan xx tidningar började komma så mycket
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och jag vet där uppe i farfars xx, farmor min, du kan gå dit på xx, det var vedkasen det
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då fick xx upp en bunt och så bära ut på dass ute där då
anundsjo_ow3
-
jaså nej det har jag inte xx
anundsjo_om2
-
och det var inte ordentligt papper förrän xxkatalogen kommit
anundsjo_om2
-
hugg med yxa så fick vi två halvor
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
ja det var väl innan nej jag har inte varit xx innan tidningen inte och katalogen
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
det var inte kanske riktigt hygieniskt med det fungerade
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
jo men hördudu i nere i Afrika xx han soldaten, han svenske soldaten, de har inga andra möjligheter
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
ja men då han är ute i bushen, det finns ju ingen möjlighet, inte finns det toalettpapper xxx inte
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det var det, alltså det det var lika för allihop
anundsjo_ow3
-
de hade ju inte något, så att det det det är nog många än idag som inte har någonting överhuvudtaget
anundsjo_ow3
-
utan det # så det är nog mycket som man inte förstår
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
xx araber, muslim de har de här byxor med stora häng på
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
någon ska ju föda Messias, det kan inte vara en kvinna, det måste vara en karl
anundsjo_om2
-
de måste ha dem i fall xx olyckligt för dem någon gång
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det kan ju vara Messias, man vet inte, man kan ju inte släppa honom ner i sanden
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
nej det har varit väldigt roligt och så sen just det där att man får se en människa som liksom har gått levt hela livet, xx från tjugofem till nittonhundratre
anundsjo_ow3
-
hon fick en stor begravning
anundsjo_ow3
-
hon hade ju ## det kostade sextio kronor hennes begravning
anundsjo_ow3
-
då frågade jag en som förstod sig på ungefär, som hade räknat på xx
anundsjo_ow3
-
ja ungefär tjugo dagsverken kostade det, så det var inte någon liten begravning hon hade inte
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
men det det är just det där, en ogift gammaljänta de skulle man inte sätta värde på då
anundsjo_ow3
-
samma vad de gjorde, det var liksom inte inne
anundsjo_om2
-
nej de var ju hade låg status
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det var det, så att det var liksom inte något +..
anundsjo_ow3
-
men det var ju jätteroligt att det fanns så pass mycket original kvar så att vi kunnat ta fram det
int
-
hade ni såna beskrivningar på mönstrena också ?
anundsjo_ow3
-
jo men vi vi har N har dem
anundsjo_ow3
-
vi har tagit fram alla original har vi tagit fram, så vi har +..
anundsjo_ow3
-
kan du ta fram ett kompendium, har du det ?
anundsjo_ow3
-
vi har gjort kompendier utav alla original så alla de här täckena, åttio maskor ända nerifrån och ända upp, hela vägen, har vi tagit fram med hennes mönster
anundsjo_ow3
-
och det är elva kompendium plus en kofta som finns bevarat
anundsjo_ow3
-
elva, då är det kort utav +..
anundsjo_ow3
-
och då är det två stycken tulltäcken
anundsjo_ow3
-
hon var fadder också # till +..
anundsjo_ow3
-
och vad som var roligt, det var # det var
anundsjo_ow4
-
så här är det ett originaltäcke men det är så trasigt
anundsjo_ow3
anundsjo_ow4
anundsjo_ow3
-
och du har du har # har du ta fram det här bara lite grann
anundsjo_ow4
anundsjo_ow3
-
ska vi ta fram den där får vi se, bara bläddra lite grann
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
om ni tittar här, det här # då börjar vi man stickar ju nerifrån, då har vi tagit fram historik och så storleken på det och så färgen som finns nu som är närmast originalet
anundsjo_ow3
-
och så börjar man sticka där nerifrån och så upp där
anundsjo_ow3
-
och så därifrån och där är en gran där, och så uppe där, där börjar nästa gran
anundsjo_ow3
-
och så ## där # och så det här blir tredje granen där
anundsjo_ow3
-
titta förstår du så här och så sedan längst upp har hon gjort det här då vet du
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
-
och xxx inte kunde någonting
anundsjo_ow3
-
alltså det är enormt, att inte ha papper och penna och rita eller någonting utan satt +..
anundsjo_ow3
-
då stickade hon runt fälltäcken med fyra aviga maskor och så klippte hon upp då och så stickade både på sidan då
anundsjo_ow3
-
och så fodrade hon in det som var var då vet du vart ju rakt
anundsjo_ow3
-
när hon hade stickat ett varv och så kom de här fyra maskorna, då vart ju precis en rak kant hela vägen upp
anundsjo_ow3
-
då stickade hon ju avdelningar, tre och fyra ## avdelningar
anundsjo_ow3
-
så det var det var enormt roligt att se och granska hennes arbeten
anundsjo_ow3
-
xxx och så sen hur otroligt riktigt hon hade gjort ett
anundsjo_ow3
-
och då var det så roligt, då upptäckte vi, nu har jag maskat för mycket där och så tog jag ihop där och så la ut på andra ställen
anundsjo_ow3
-
ja det var ju jätteroligt # och lära känna människan bakom
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
men inga och karlarna hade både djurmotiv och blommor och allt möjligt på sina tröjor, men de var väl antagligen så nött, så de tog inte fram dem
anundsjo_ow3
-
mycket möjligt fanns det någon som var nött, men då tog +/
anundsjo_om2
-
du vet det fanns nog gott om de här i byn men de använde ju # såna här yllesaker
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
rev upp xxx det var ett ullspinneri nere i N
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
klippte bort det xx och xx och allting och sedan rev de upp det och karda om och så fick nytt ett garn
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
och du vet på den tiden också vet du, om det var någon som hade någon nött en tröja, ja men ni kan väl ta fram xxx sa de jämt
anundsjo_ow3
-
vet du det visst xxx att inte skulle man ta fram xx och xx
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
men om nu xx var riktig xxx ta fram dem
anundsjo_om2
-
då jag var liten, mamma hon sa att jag klippte bort tråd och knappar och packa full i en säck och skicka till mor
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och så vävde hon xx som hon skickade till N som xxx där
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och så fick jag ett par kortbyxor och gud i himlen så xx jag var
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
int
-
ska vi ta och fylla i de här uppgifterna xxx
int
-
har du bott på några andra orter någon gång ?
anundsjo_ow3
-
inte annat än att jag var på en husmodersskola ett år i Norrköping
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
-
jag ville jag hade varit hemma och hjälpt till och jag blev less och jag ville fara så långt bort så att jag liksom inte skulle jag skulle vara hemma och arbeta på xx igen
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
annars hade ju både N och N xxx, men det vart inte så någonting utan jag ville sticka iväg helt enkelt, ville se något helt annat
int
-
du hade gått folkskola och så den här husmodersskolan
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
-
nej skolor, men xx alla xx kurser och allting som var i N och alla, allt jag håller på med allt möjligt
int
-
vad var det för kurser sa du ?
anundsjo_ow3
-
ja han hade arkeologiska kurser och det var jättemycket kurser på N:s folkhögskola
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så jag har väl gått det och så hade jag själv har jag själv tagit kurser i, ja är det trettio, över trettio års tid, trettiofem års tid
anundsjo_ow3
-
har jag haft kurser på olika vis
anundsjo_ow3
-
det är allt möjligt, vävning och skogskurser och det var, ja vad är det för någonting, # jag vet inte
int
anundsjo_ow3
int
-
har du någon yrkesutbildning # till någonting ?
anundsjo_ow3
-
inte men jag har xxx de har sätt dit där det behövdes
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
-
jag har varit hemma och så sedan då har jag haft kursverksamhet mycket
anundsjo_om2
-
ni ska få höra vad jag har skrivit för titel en gång
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
här i kraftverket här, jag började ju åt en verkmästare där xxx behövde pengar
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
xxx titel, sa vad ska jag skriva för titel ?
anundsjo_om2
int
-
har du jobbat med något mer än varit kursledare och så där ?
anundsjo_ow3
-
nej men jag har haft fullt upp arbete
anundsjo_ow3
-
allt men jag har jag har haft det har varit allt möjligt
anundsjo_ow3
-
varit behjälplig där jag behövdes, olika saker
anundsjo_ow3
-
xx under armarna som har behövt det också
anundsjo_ow3
-
xxx "i stort" i stort sett
int
-
vart var din pappa ifrån ?
anundsjo_ow3
-
han är eh # han är född på det hemman som jag har
anundsjo_ow3
-
det brukar jag säga, jag växte upp på om man går en generation tillbaka så växte jag upp på morfars hemman men jag flyttade och jag köpte farfars hemman
int
int
-
så din mamma var också från samma by
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
så då brukar jag säga, jag tyckte det var bättre på farfars hemman så jag flyttade dit
int
-
som du pratar nu då, pratar du alltid så eller byter du # dialekt ?
anundsjo_ow3
-
ja de har sagt jag har väldigt lätt för att byta
anundsjo_ow3
-
alltså jag nu när jag pratar när när man kommer bussar då pratar jag # dialekt och så då pratar jag högsvenska då xx lite grann så dem förstår då, så men då försöker jag få in dialekten då
anundsjo_ow3
-
det kommer en buss i N i på lördag # så jag gör xx, de har sagt jag har väldigt lätt för att kasta om olika
anundsjo_om2
-
då vi kommer på tu man hand då är det ett helt annat språk
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
-
och då är det så roligt för att då är det liksom då vill man behålla xx
anundsjo_ow3
-
alltså det för det är ofrånkomligt att det försvinner mer och mer
anundsjo_ow3
-
det är det som är det värsta
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det man använder för lite
anundsjo_ow3
-
det xx om jag skulle xxx skulle vi ha fått vara i lag för jämnan
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
jag ser bara när barnen kommer hem # när N och jag vi säger någonting ibland, de frågar vad i fridens dagar vi säger för någonting
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
det är det som är alltså det blir om man tror att man ska behålla men det försvinner i alla fall
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
men det är väldigt roligt, för det uttrycker sig mycket mer än högsvenskan, # dialekten
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
när man känner just det där xx kom fram, man vill ha fram någonting, liksom påpeka riktigt, då kommer dialekten för då får man fram det bättre
anundsjo_ow3
-
xx högsvenska xx ut det bara
anundsjo_om2
-
jag har ett # ett uttryck som på #, om vi säger på rikssvenska skulle ta en väldig tid att förklara
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men om jag säger, bara jag har xxx så ska jag xx för imorgon
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då har jag talat om arbetsmoment ifrån ena kvällen, hela dygnet efteråt då
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
för jag har värmt på mjölk och rör i och gör en deg, en stöpe
+[lang=X]
anundsjo_om2
-
klar för att baka hela dagen nästa dag, tunnbröd
anundsjo_ow3
int
-
men jag tänkte som ni har pratat nu, pratar ni ännu bredare om ni är ensamma med varandra ?
anundsjo_om2
-
ja då använder vi det som är född upp med
int
-
om ni, jag vet inte hur mycket tid vi har inte så långt band kvar men kan ni berätta något kort bara så där om ni låtsas att inte vi är med
int
-
om ni berättar om någonting, har ni varit med om någonting sedan ni träffades sist ?
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
det är så svårt att ta någonting på kommando
anundsjo_ow3
-
ja men om vi säger nu, jag tyckte det kändes allra lättast
anundsjo_ow3
-
om vi säger nu, då du då jag for xxx
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
har xxx liksom någon xx, har ni samlats på något ställe eller hur har ni xx ?
anundsjo_om2
-
när vi åkte dit det var ju syskonskaran, vi åkte cykel
anundsjo_ow3
-
ja ja "ni hade ju cykelvägen"
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
så då for vi dit då, så var vi där hela dagen
anundsjo_ow3
-
jaså ni åkte hem på kvällen då ?
anundsjo_om2
-
jadå, vi låg inte över inte
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
och du vet då, vi hade ju hela vägen
anundsjo_ow3
-
vi skulle ju gå sju kilometer
anundsjo_ow3
-
"så vi" gick rätt över skogen
anundsjo_om2
-
då var det värre, ska du få höra en historia som mamma berättade
anundsjo_om2
-
hon sa hon höll ju på att få slag
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
uppe i N och mamma var tolv år
anundsjo_om2
-
då hade den hon ville mamma skulle ligga tillsammans för natten, för hon var väl lite otrygg, mörkrädd
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och det var lördag och de hade gått och lagt sig
anundsjo_om2
-
det var ju en xxsäng de låg i
anundsjo_om2
-
då kom friaren åt hon bopiga
anundsjo_om2
-
han klädde av sig och klämde ner sig mittemellan och sov
anundsjo_om2
-
och sa mamma, sa hon, jag låg som en planka uppefter väggen och kunde inte sova någonting på hela natten
anundsjo_om2
-
och sen på morgonen då steg, bopiga, bojänta, steg upp
anundsjo_om2
-
och mamma hon sa det var som xx hade xxx låg och sov xx
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nej men och sen han frun åt den här xx jag talade om ### N
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hon var ju gammal vet du och då bröt de vägen då upp i byn här nittonhundratjugoåtta
anundsjo_om2
-
då är det ett schackt de höll på att spränga där
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hon har gått förbi varenda dag och vägarbetarna de drev ju med den här gamla tanten
anundsjo_om2
-
så hade de borrat en sten och har laddat och tänt stubin, då kom hon knallande
anundsjo_om2
-
hör du N sa de, stopp, vi har tänt, sa de
anundsjo_om2
-
tig sa hon bara och fortsatte
anundsjo_om2
-
och hon kom närmare, xx, du xx ju sprängt i bitar om du kom närmare
anundsjo_om2
-
har inte jag sagt åt dig du ska hålla käften ?
anundsjo_om2
-
och så kommer hon bara en bit ifrån då smäller det och stenflisorna ryker åt alla håll och inte en enda en tar på henne .
anundsjo_om2
-
och hon reagerar ingenting, hon knallar iväg vidare bara
anundsjo_ow3
-
nämen, # nämen, nämen, nämen
int
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
oj men det var det värsta
anundsjo_ow3
-
men kan du förstå så mycket xxx
anundsjo_om2
-
nej hon klarade sig, inte en enda flisa
anundsjo_ow3
-
ja "nog finns det" nog finns det någonting som xxx
anundsjo_om2
-
har jag inte sagt åt dig du ska hålla käften ?
anundsjo_ow3
int
-
pratar du några andra språk än svenska ?
anundsjo_ow3
-
nej jag har läst engelska men det har jag lagt utav
anundsjo_ow3
-
jag har läst det bra mycket
int
-
förstår lite grann så där eller ?
anundsjo_ow3
-
ja visst och det gick så bra, vet du, nu det var engelska filmer på tv, då man kunde xx, då följde man med
anundsjo_ow3
-
men ser du då man inte använder det +/
anundsjo_om2
-
och "ser fel i" ser fel i översättningen
anundsjo_ow3
-
ja och du vet men då man inte underhåller det
anundsjo_ow3
-
det är precis som allting ska underhållas
anundsjo_ow3
-
så nu inte det är längesedan jag liksom la utav xxx
int
anundsjo_ow3
-
så det det är det jag tycker var väldigt synd
anundsjo_ow3
int
anundsjo_om2
int
-
är du född här på byn också eller ?
anundsjo_om2
-
ja rätt upp här uppe i byn
int
anundsjo_om2
-
jadå, jag är sista mohikanen på dethär hemmanen nu
int
anundsjo_om2
-
det har gått i samma släkt i fyrahundrafemtioåtta år
int
int
-
har du någon som ska ta över här ?
anundsjo_om2
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och "jag har" jag har den lägsta status i fråga om titel som man kan få
anundsjo_om2
int
-
ojdå, det är inget vidare
anundsjo_om2
int
-
har du bott på någon annan ort någon gång ?
anundsjo_om2
-
nja jag bodde ju bara här borta ett tag
anundsjo_om2
-
sen byggde vi här nittonhundrasextioett då
anundsjo_ow3
-
jaså var det sextioett de byggde här ?
int
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
-
nej jag fick inte, jag skulle ta hand om hemmanet
int
anundsjo_om2
-
jag var förbannad i flera år
anundsjo_ow3
int
-
har du någon yrkesutbildning ?
anundsjo_om2
-
nej det är självlärt alltihop
int
-
vad har du jobbat som tidigare ?
anundsjo_om2
-
ja vad har jag inte jobbat med, det är annat det
int
-
men mestadels så har du varit ?
anundsjo_om2
-
jag har varit virkesmätare och jag har jobbat under jord
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
hade egen verkstad i, vad är det fjorton, femton år, bensinstation då
anundsjo_om2
-
jobbade åt flygvapnet då, sedan frilansade
anundsjo_om2
-
och så har jag varit bonde då i bra lång tid
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
virkesmätare, då var jag ju långt upp i fadderullan här, efter N
anundsjo_om2
-
varit med om en dag var ute var femtio grader kallt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då fick jag se den här sir Ernest Shackleton
anundsjo_om2
-
hon var ju i Sydpolen # nittonhundrafjorton
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
xx faller xx i luften så att det ser ut som regn och regnbågar
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
varje kristall var som en regnbåge
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
int
int
-
vart var pappa din ifrån ?
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
hon tjänade piga här i granngården och då gick det som det gick
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_om2
int
-
är det likadant med du att ni pratar mera dialekt då ni är tillsammans än vad du gör annars ?
anundsjo_om2
int
-
hur pratar du med dina barn till exempel ?
anundsjo_om2
-
ja det är dialekten och det gör de också
int
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
int
-
är det någon gång som du inte pratar dialekt eller försöker som att +/
anundsjo_om2
-
jo jag måste ju göra mig förstådd
int
-
pratar du några andra språk än svenska ?
anundsjo_om2
-
vad ska jag säga, jag hade en tysk flickvän, jag kunde ju prata med henne
int
anundsjo_om2
int
anundsjo_om2
int
-
hur kom det sig att hon +..
anundsjo_om2
-
det var en anmälde oss till det där, hon är från en problemfamilj
anundsjo_om2
int
-
kom hon var det längesedan hon var +..
anundsjo_om2
-
ja vi började nittonhundraåttio någonting
anundsjo_om2
-
nittonhundraåttio kanske hon var här
anundsjo_om2
-
så kom hon hit några år till
anundsjo_ow3
-
har du hört något ifrån henne nu på senare ?
anundsjo_om2
-
och sedan var jag ju då med finnar ganska länge så jag kunde prata med dem också
anundsjo_om2
-
nu har jag glömt bort det
anundsjo_om2
-
då var vi ute i Finland, vi xx dit några gånger
anundsjo_om2
-
då helt spontant då kom det några meningar, jag vet inte själv vad jag hade sagt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då måste jag tala om en historia som det det satte sina spår
anundsjo_om2
-
jag var färdledare för Två kontinenter som for hem # till Torneå
anundsjo_om2
anundsjo_om2
-
och i alla fall då vi for första gången från Haparanda, det var tidigt på morgonen, var skymt och jag stod där i korridoren och stod och tittade ut, tänkte få se hur Torneälven markerade finska gränsen där
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och då var det någon som frågade mig vad jag såg
anundsjo_om2
-
så jag sa att, ja på finska, att det var svenskfinska gränsen och nu nu är det Finland
anundsjo_om2
-
och det gick som en löpeld
anundsjo_om2
-
då kom en gammal gubbe och tog mig i hand och pratade i ett enda kör och tårarna rann och han såg ut så glad
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och jag begrep inte ett ord
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
inte ett enda, jag tänkte jag koncentrerade mig på någonting
anundsjo_om2
-
jag fattade inte någonting
anundsjo_om2
-
och han talade i flera minuter
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och då for han # och så kom då frågade jag xx vad han hade sagt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
då talade han urfinska som han tog fram bara då det var riktigt högtidigt
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
för han så gammal som han var trodde han skulle vara begravd i främmande jord
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nu fick han komma hem till samma grav som sin fru
anundsjo_om2
-
det var för det han var så glad
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
och vet jag var bara tjugoett år då
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
men tänkte jag vad är det att vara glad och komma hem och vara så glad för att få dö
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nu har man ju bättre vett
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
-
nu vet man vad det innebär
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
int
anundsjo_ow3
int
anundsjo_ow3
int
-
är det något mer ni vill föreviga så +..
anundsjo_ow3
-
ja det var ju synd att det inte man gick vägen ner till fäboden
anundsjo_ow3
anundsjo_ow3
-
alltså xx jag har på dialekten xx
anundsjo_ow3
int
-
nej det är någon minut kvar
anundsjo_ow3
-
{läser innantill}
ja ## kortfattat
anundsjo_ow3
-
jag kan ta det finns mer när hur de kommer fram men jag slutar väl där då
int
anundsjo_ow3
-
jag tyckte det var roligt bara att få ta namnen på olika platser xxx
anundsjo_ow3
-
och ja du har ju också men det var en otrolig förväntan för det var just sommarens högtid att få gå på fäbodvallen # på den tiden
anundsjo_ow3
-
det var liksom en otrolig högtid
anundsjo_ow3
-
"det var" det var något speciellt
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
anundsjo_om2
anundsjo_ow3
-
det fick jag tänkte jag skulle ta den lite grann xx