Program _
of _
Transcribed by _,
version 66
of 110622
report - interview
(no speaker)
boda_om1
-
därför är ska det vara väldigt viktigt att alla att de inte glöms bort och
boda_om1
-
och den här N som jag säger han var # min mormors far, han var ju ett geni alltså, något väldigt stort egentligen, så
int
boda_om1
-
ja, han gjorde alla de här skurkvarnarna på Öland här konstruerade han på, skur , skruverken
boda_om1
-
och sen den sista konstruktionen han gjorde av de här skurverken gjorde han horisontalvingar på dem, så han kunde driva de skurkvarnen direkt alltså
boda_om1 + int
-
1:
så det blev ingen eh # negativ effekt utan det blev positivt alltihop
2:
jaha !
boda_om1
-
och det gick direkt på stammen då
boda_om1
boda_om1
-
och den största grejen han skulle göra här Tors eller då i Torsby ja, det var han villle bygga en djuphamn här uppe
boda_om1
-
men det fick han inte folket med då
boda_om1
-
men han vill(e) bygg(a) norrut här ute
boda_om1
-
och skulle han ha den rätt ut för den udden som går rakt norr om själve stenhuggeriet här uppe
boda_om1
-
men det fick han inte folket med på för att # för det tyckte de var så revolutionerande så det tog sextio år till inn innan vi fick någon hamn här i Byxekrok som det blev kallat sen
int
boda_om1
-
och Byxekrok det är som jag säger det är ju ett felaktigt namn
boda_om1
-
det ska inte heta Byxekrok
boda_om1
int
boda_om1
-
så det är en väldigt stor skillnad
int
-
nu ska vi se var vi sätter denna på dig
boda_om1
-
här ser du från artonhundra, eh ska vi se, nittonhundrasju var det
boda_om1
-
här har du artonhundrasjuttiotvå, där står det Byxelekrok här ser du
boda_om1
-
det är rätte namnet på det här
boda_om1
-
och det är slälve platsen inseglingen alltså det är ju det, och
boda_om1
-
men sen när man ska inte gå ut jag hade N N här, han hade ju en massa såna här kåserier nu ifrån Skeftekärr och det här
boda_om1
-
jag sa, kom hem till mig, sa jag, och så sätter vi oss ner och går igenom mina vår ut med dina kåserier i Skeftekärr, så han har varit hos mig flera gånger nu
boda_om1
-
varit väldigt intresserad av det här åka ikring och titta på platser
boda_om1
-
för det här är som jag säger Ölands största by, hela det här området hör ju till Torsby det här så att
boda_om1
-
{sound of a cat in the background .}
det finns ju mycket att ta av får man säga
boda_om1
int
-
ah, det är inte så farligt men jag täkte mer om du kanske känner att +..
boda_om1
int
boda_om1
-
nähä, nä, nä, jag har sagt jag måste ta hand om den så här
boda_om1
boda_om1
-
det här det visar ju båtarna, det är ju hamnplatser
boda_om1
-
och det här är kvarnarna som fanns på den tiden, det visar den här på att
boda_om1
-
och min mest intressanta så har jag den gamal kartan då från artonhundratjugofyra och tjugosex också, där ser man alla gamla platser och var, själve gårdarna ligger och hur stora gårdarna är och allting och, precis exakt det
boda_om1
-
och det de som läser den här kartan kan ju inte tyda det här, på det +..
boda_om1
-
för de vet ju inte nånting om de här människorna, jag vet ju mycket om om folk som har bott här och allting så här
boda_om1
-
så jag har ju en fördel på det viset
int
-
så det är inbte bara i din släkt du har släktforskat då ?
boda_om1
-
nä, utan man känner ju människor när man har haft anknytning i och med de här gamla också som jag säger som jag har bott grannar med varandra så här dant
+[lang=X]
också
boda_om1
-
för dens skull känner man ju till nu mer om människorna va, och det sen
int
-
och sen har de då berättat för dig om sin släkt ?
boda_om1
-
javisst, javisst, för många är det så ju och så så är det ju förtäljes det hela tiden
boda_om1
-
vi hade ju en släkt här som hette Sickelsläkten
boda_om1
-
det kommer från Hisarkel heter den släkten # och de hade värdshuset i Böda på sjuttonhundratalet # och det var så svårt att uttala det där ordet då så det sa kallades för Sickels istället # kallades för Sickelsläkten sen blev det av det
int
boda_om1
-
javisst, den finns ju fortfarande kvar här, nä så # till den där Sickelsläkten
int
boda_om1
-
det var härute i Böda, han var värdshusvärd här ute i Hisarkel då där # som kom från början på sjuttonhundratalet
int
-
men eh # jag menar, namnet låter ?
boda_om1
-
ja, det vet jag inte heller, det var väl att de skulle det skulle vara något fint då ne namn också för det var mycket inspirerat från utlandet och så här dant
+[lang=X]
också så att det
boda_om1
-
vi är har ju ofta haft handelsförbindelser med Tyskland och såhär dant
+[lang=X]
också så att
int
-
ja, England också kanske ?
boda_om1
int
boda_om1
-
min farafar han tog ju skepparexamen i England då artonhundranittioett då så att, det har jag också certifikat på här också på hans # när han tog det # skepparexamen där och allting så att .
int
boda_om1
-
det finns med se du, det var ens engelskinspirerat mycket av det
int
boda_om1
-
det ser man ju bara på skacklarna
+[lang=X]
som jag säger till hästarna, det kallar de för hoosseri
+[lang=X]
här
boda_om1
-
xx, det var ju det var ju engelska namn istället det blev det på det
int
boda_om1
int
int
-
jaha, har du också varit på sjön mycket ?
boda_om1
-
nähä du, jag har inte men jag har som jag säger, gått i fädernas fotspår, jag var ju med när vi startade upp färjan här i # i Grankullavik då femtionio då som gick till Klinte hamn
boda_om1
-
så jag har varit ute i orkan så jag vet hurdant det sjömännen har haft det, vilket liv de har haft i alla fall
boda_om1
-
så jag kan tala om vilken människa som helst, om det är sjömän och # och båtsmän och alla de här människorna och och de som jobbar i skogen och de som jobbar med jordbruket och det var torparna alla människorna, likadant jobb har jag ju haft också i mitt liv som jag säger, så att
boda_om1
-
så jag känner med alla dessa människor som har bott här och levt här under åren
int
int
-
vad , men vad de här, eh, historiska händelserna du # upproret och det här, det var två stycken ?
boda_om1
-
ja, upproret "Torp bya" ska det här, det ska helst helt historiskt för det var här det var ju huvudvägen som gick förbi här upp till Torps by, den här lada ni kom runtikring
boda_om1
-
däruppe var den där händelsen då artonhundrafemtio då den elfte mars då
int
boda_om1
-
när du sen pratar om att det var ute i Böda säger du och att det här, och Bödaupproret, det har ingenting med Böda över huvud taget
boda_om1
-
det hade ju blivit rätt om du hade skrivit Böda socken
boda_om1
-
då har det ju kunnat bli rätt men nu är det ju fel om man säger Böda, det alltså, då anknyter man ju till platsen Böda ju
int
boda_om1
int
-
hur var den här händelsen, hur vad hände egentligen då ?
boda_om1
-
jo, det var ju det att det # de, vad heter det, Kronan ville ju ha fram att de sa ju att det var så dålig avkastning på skogen
boda_om1
-
skogen kom ju till då Kronoparken kom ju till # artonhundratrettiosex kom det till Kronoparken här då
boda_om1
-
och då fick ju bönderna också ett löfte om att de skulle få ha sina djur att gå och beta här ute i Kronoparken
boda_om1
-
men så kom då den här Stenius # kronejägar Stenius # och så sa han det, det är så dålig avkastning på skogen så de ni får inte ha djuren kvar i skogen för det det förstör skogen säger han då
boda_om1
-
och då är klart att folk blir arga och upprörda för det var ju # betesdjuren de levde av mest, det var ju inte jordsbruket, va, i sin rätta bemärkelse
boda_om1
-
så xx men då skyllde ju da Kronan på att det var att bönderna hade stulit så mycket
boda_om1
-
men det rimmar dåligt ihop för jag sitter ju och läser såna här gamla handlingar
boda_om1
-
där står det att # nu i här skiftet artonhundra # tjugofyra till tjugosex
boda_om1
-
då skulle inte bönderna få nån flyttningshjälp för de hade så mycket skog här, det var # det var de bäst bemedlade här i landet då med skog alltså
boda_om1
-
de hade alltså stora skogsskiften
boda_om1
-
och sen då kommer de tjugofem år och säger efteråt och säger att bönderna stulit så mycket skog
boda_om1
-
det rimmar ju dåligt tillsamman ihop det där ju
int2
-
det tycker jag verkar konstigt
boda_om1
-
javisst, man fattar inte ett dugg av det, om jag säger
int2
-
nä, det gjorde nog inte de heller
int2
-
men hur gick det här upproret till sedan då ?
boda_om1
-
jo, det kom ju upp här då bönderna först det var ju eller Kronan då, den här Krontjänstemannen då, Eneman och # Eriksson, det är länsman, det är Kronlänsman och så Stenius då, jägmästare Stenius komju upp där
boda_om1
-
först hade de ju varit här borta i Åker heter det området som ligger längre här nere # i skogen
boda_om1
-
kom de dit först och där gjorde de utsyning då på det här, så tog de ju hans virke och sa att det var deras, Kronans, virke
boda_om1
-
nä klart, bönderna hade ju ingen stämpel på sitt virke naturligtvis
boda_om1
-
xx då tillfaller det ju automatiskt Kronan, men Kronan har ju Kronstämpel och satt på det där
boda_om1
-
då har man ju å stulit virket, sa de ju
boda_om1
-
men det kunde ju ingen bevisa motsatsen, vilken är vilket är vad, om det var rätt eller fel ju
boda_om1
-
sen kom de upp där till Torsby men då hade folket samlat sig här uppe
boda_om1
-
det var en sjuttio åttio man som stod här uppe i xxx här uppe
boda_om1
-
sen hade de de där två kanonerna de hade stulit ut ifrån fyrbåken, står det i den här, ja, i hembygdsböckerna
boda_om1
-
och de visste inte jag nånting om
boda_om1
-
jag hittade den här kanonen då för tjugo år sedan
boda_om1
-
men sen läste jag då i hembygdsboken och då fick jag ju reda på sanningen om just den här kanonen jag hade hittat här på området
boda_om1
-
så gick jag igenom mina egna handlingar jag hade då från artonhundra # sextio där när hägnadskyldigheten var då
boda_om1
-
och då fick jag ju fram att det var där Simon Nilsson hade sån där kanonerna # som hade varit med på den här händelsen då ju
int2
boda_om1
-
så de hade skjutit med de två kanonerna när det här när de här tjänstemännen kom upp
boda_om1
-
då skjöt de laddade de med skrot och så skjöt de med de där kanonerna
int2
boda_om1
boda_om1
-
det var ju precis som en mynningsladdare xxx laddade de där sedan
boda_om1
-
och de var ju inte stora men det # small ju bra i alla fall
boda_om1
-
så de blev ju rädda de här tjänstemännen # för det
boda_om1
-
och stack iväg så fort de kunde ifrån byn ju
boda_om1
-
och sedan skrev de det upp till kungen och begärde hit soldater
boda_om1
-
ch det tog knappt en månad så var det kom det hit hundratio man kom det hit då till Torsby
int2
boda_om1
-
sen blev det ju en väldigt stor historisk händelse för det var ju första gången det användes soldater mot en # den vanlige människan här på och i ordet kväste upproret på det viset
int2
-
var det första gången # på Öland, eller ?
boda_om1
-
den första gå i vår svenska historia alltså
int2
boda_om1
boda_om1
-
och det är ju det som är så tråkigt att det inte har skrivts nånting i våra hemb eller i våra historieböcker eller nånting, om det här alltså
boda_om1
-
för det var ju upprörande
boda_om1
-
men de hade en person här, han fick ju ge sig iväg till Amerika, han hette Julius Hammarström, han var ju student
boda_om1
-
och han skrev ju mycket dikter om det här och talade om xx # vilket förtryck folket var utsatta för här # i sina diktverk och han skrev just om Torsby och allting # nämnde han ju så väl och
boda_om1
-
så han var ju motsatten till Baro Barometern, det är ju Barometern som har förvrängt hela den här historian ju
boda_om1
-
för de jublade ju över att eh # soldaterna hade ju kväst det här upproret och satt fo de folket i fängelse och allting
boda_om1
-
och många hade ju fått flytt ut till Blå jungfrun och en del gav ju sig iväg till Amerika
boda_om1
-
det tyckte de var ju en sån sån väldigt fin händelse menade de på så
boda_om1
-
de jublade ju stort då ju ## att de var så duktiga, kunde kväsa ett uppror här uppe
boda_om1
-
men han hade ju en helt annan uppfattning
boda_om1
-
han visste ju hurdant folk hade det
boda_om1
-
hur fattigt och eländigt och förtryckta människorna var ju
boda_om1
-
sådär, men det häng # det det stämmer ju inte ett dugg
boda_om1
-
det är likadant när går ut och skriver om det i tidningarna att att folket har varit så dumma och stulit så mycket skog och allting
boda_om1
-
det hänger inte ihop, som jag säger !
boda_om1
-
man måste ta reda på fakta, man måste ta reda på var platsen var # och händelserna som har varit och allting så här dant
boda_om1
-
det är väldigt viktigt det
boda_om1
-
annars så blir det förvanskat, hör inte ihop
boda_om1
-
och sen, den här Julius Hammarström, han borde ju vara folkets hjälte menar jag då på istället
boda_om1
-
han var bara tjugonio år när han lämnade Sverige här # och gav sig iväg till Amerika
boda_om1
-
han har ju skrivit mycket mycket, det är fina dikter om det här upproret, om man säger
boda_om1
-
så att ## det är synd, som jag säger, att det xx ## glöms bort allting
int
boda_om1
-
ingen vill tala om nånting och ingen +..
int2
-
vad hter det, Bondeupproret i Torp ?
boda_om1
-
det kallas för Bödaupproret och det är det jag är irriterad på
int
boda_om1
-
det ska xx heta de historiska dagarna i Torps har mycket mycket mer rätt
boda_om1
-
för det var ju de här bönderna i Torp som vågsa ställs sätta sig upp mot överheten # och det här förtrycket de var utsatta för
boda_om1
-
de fick ju inte ens en gång ha en båt med öpp de var tvungna att ha öppnade båtar, inte däckade båtar ## när de skulle ha nåt kördes sina frakter och laster
boda_om1
-
och int och inte fick de ha affärrer utan det hade ju städerna privilegium på affärerna och allting ju
boda_om1
-
så de var förtryckta hela tiden
boda_om1
-
och inte fick de ta en stubbe i skogen som till att bränna tjära eller nånting, de måste ju ha en sedel på och bevisa att de hade fått # tillstånd att ta stubbarna i skogen och allting
boda_om1
-
så allting vad de gjorde så var de ju tvungna eh # och tjänstemännen # ge godkännande till det hela tiden
boda_om1
-
så jag menar, det var ju inte undra på att folk blev irriterade heller
boda_om1
-
och kalkbränning och det här som de hållde på med på den tiden, det var ju viktigaste näringsgrenen de hade
int
boda_om1
-
för jordsbruket har ju aldrig varit # så viktigt, utan det # det är ju själva, vad heter det # djurhållningen och det som var viktigt då, och sen frakterna som de gjorde här
boda_om1
-
de gjorde tallrep och de gjorde tjära och de ## xx skogen också då och timret det det levererades ju till England och Tyskland, som jag säger, mycket av så här, antar jag
boda_om1
-
så det var viktiga handelsvaror
int2
-
så djur # och produktion av olika grejer var den viktiga gre+/
boda_om1
-
ja visst, det var det ju, för själva jordsbruket det gav ju ingenting
int2
boda_om1
-
för om ser man på den här gamla kartan så ser man det är bara små små åkertegar som fanns då på den tiden, och det var # det kunde inte ha gett så mycket # avkastning
int2
-
det måste mest vara för den egna familjen kanske ?
boda_om1
-
ja visst, det var ju försörjningen alltså och det var ju kvinnan som fick sköta det då, hela hemmet, och # och försörjningen och alltihop för mannen han var ju # i regel borta hela tiden ## med sin en båt och med frakter och allting och levererade varorna och sån här dant
int2
int
-
var det får de hade i ## största ut+/
boda_om1
-
ja, det var mycket de hade får här, får och getter och sånt där
int
boda_om1
-
ja, och sen hade de ju kor och så de gick ju på skogen så här dant också då
int
boda_om1
-
och oxarna som de använde det var ju mest till dragdjur för till frakta de här stenarna till kalkbruken och allting så här dant det
boda_om1
-
så det användes ju inte så mycket till jords själva jordsbuket utan det var ju mest, som jag säger, för # för frakternas skull och så här dant som
boda_om1
-
och det är ju likadant med hästarna kom som kom sen, efteråt sen, det var ju likadant
boda_om1
-
man använde dem i skogsbruket och frakter och # till sågverken som kom till sen
boda_om1
-
så det man man har hela tiden sagt att det är varit ett # jordbrukssamhälle men det ha det ju egentligen inte varit i rätt bemärkelsen, utan
boda_om1
-
utan det har ju varit mer ett produktivt samhälle med # olika sorters näringar har det ju varit då istället
boda_om1
-
så det är mer och mer intressant ju mer man håller på, som jag säger det sen
boda_om1
-
och det är det jag just jag berättade efter det här upproret, som jag säger, så hade ju inte # så blev ju folket av med det här med kalkbrytningen och allting för de fick ju inte nåt virke eller nånting heller då för det xxx mycket hårdare sen då # för folket att få fram nånting att # att göra av
boda_om1
-
så dens skull var det viktigt att då min släkting kom Sandberg då, som jag säger, på sjuttiotalet då, sextio sjuttiotalet
boda_om1
-
han hittade ju på de här skruvverken och då kunde de ju använda stene på ett helt annat vis också
boda_om1
-
då slipade de ju stenen med de här skruvverken ja
boda_om1
-
och sen byggde han sågverk kombinerat med det här skruvverket dessutom
int
boda_om1
-
sen när han fick ju två olika näringsgrenar på nya näringsgrenar
int2
-
hur såg det ut då # en sån där ?
boda_om1
-
är det sågve eller # skruvverket ?
int2
boda_om1
-
ah det var ju precis som en väderkvarn, som jag säger, och så lite grann med vingarna sån här dant och sen då så var det stenarna gick runt så här att de slipades runt
boda_om1
-
prcis som de där gamla vandringsverken de hade förut
boda_om1
-
de slipades ju mot stenflisorna mot varandra så här dant
int2
boda_om1
-
sen vatten på då hela tiden så att eh # så det blir blankt och
int2
-
och vad användes de där stenarna till ?
boda_om1
-
ja, det var ju till gångflisor och gravgårdar och allt möjligt de hade det till, till sån där grejer de behövde ju xx
int
boda_om1
-
det var ju handelsvara det också ju som som allt annat
boda_om1
-
det ser man ju i gamla kyrkor och # kyrkogårdar och allting som finns och trappor och överallt så ser man ju de här kalkstenarna ju
boda_om1
-
det är ju också idag med ju, en handelsvara # om du säger kalkstenen
int2
boda_om1
int2
-
men här ute på stranden, det är ju # det är ju såna slipade stenar, de är slipade av havet
boda_om1
int2
-
men de skulle vara ännu finare då ?
boda_om1
-
javisst, det var de måste de ju bli, de var ju ännu finare xxx naturligtvis
boda_om1
-
men det kunde du ju inte ta för du kan ju inte få så mycket sten ifrån havet där ute heller så att det
boda_om1
-
de var ju tvungna att bryta dem på land här som det kallas för dagbrott, kallades det ju på den tiden ju
int2
-
ja, det var såna kvantiteter de+/
boda_om1
-
javisst, det gick ju åt mängder med sten och kalksten för att det var ju den huvudsakliga näringen, som jag säger, så var det ju stenen och det här så ## på
int2
-
nä, då kunde de inte tagit från stranden !
boda_om1
boda_om1
-
det går åt ju åt kolossala mängder naturligtvis
boda_om1
-
och det var dens skull männen de använde oxarna och det här till dragare till dragdjur och så här dant också på det
int2
-
men du vet alltså att det här gäller dina släktingar också, de har levt detta livet som du pratar om ?
boda_om1
-
ja, visst, det har jag gjort och jag säger jag har ju anknytning xx, som jag säger
boda_om1
-
dels så har jag då med bönderna har jag ju anknytning med och och de här som seglade # sjömännen har jag ju anknytning med, jag har ju min släkt och # och repslagarna och tjärbrännarna # torparna, båtsmännen
boda_om1
-
xxx jag nästan kan räkna upp hur många människor som helst ur olika sorters kategorier yrkeskategorier som jag sa så att
boda_om1
-
fick vara tusenkonstnärer dessa människor alltså # för att kunna överleva
int2
boda_om1
-
det var dyk duktigt yrkesfolk allihop
boda_om1
-
de kunde hitta på, som jag säger, de hade en sex sju olika yrken var enda människa alltså
int2
-
vad har du ägnat dig åt här i ?
boda_om1
-
ja, jag har också fått gjort som dessa människor, jag har fått olika yrken i hela mitt liv, som jag säger, på att eh
boda_om1
-
så man har ju fått fart och ilat, som jag säger, hela tiden för man ficc inte den utbildningen, den möjligheterna som människorna har idag, som jag säger
boda_om1
-
var man fattig så var man också fattig också, som jag säger, det # hade man svårt att bryta sig loss # ifrån det hela tiden
int2
boda_om1
-
för jag är ju yngst # av av sex stycken bröder, så att det
int2
boda_om1
-
ja, och min far dog innan jag föddes, som jag säger
int2
boda_om1
-
så dens skull vet jag hurdant de här människorna har levt och hurdant de har haft # de pratar om artonhundratal, men jag säger, vi hade precis exakt likadant på nittonhundratalet som de hade på artonhundratalet
boda_om1
boda_om1
-
och det var då de här som kallade sig för bönder # det var de som bestämde över de fattiga människorna # om de skulle få pension eller barnbidrag eller hjälp till nånting över huvud taget
boda_om1
-
xxx de här stor fattiga människorna fick gå på nåder hela tiden, de fick gå med mössan i hand # och tigga och bocka hela tiden
boda_om1
-
så har det varit hela ända till fram till sextiotalet har det varit så dant du
int2
-
och din mor då blev ensam med fyra söner ?
boda_om1
int2
boda_om1
-
en väldigt stor skillnad !
int2
-
ja, visst är det skillnad # eh och ## och hur hur försörjde hon ?
boda_om1
-
ja, så, det det är det som är und man kan undra sig på, hur hon då kunde försörja sig
int2
-
hur var spridningen på alla de här sönerna då ?
boda_om1
-
för att det är bara nio års mellanrum emellan oss, om vi säger den äldste och den yngste då, nio och ett halvt år är det
int2
-
men den äldste var nio år när du kom till
boda_om1
-
ja, ungefär sådär var det
boda_om1
-
så det är ju var helt och det var mitt under den värsta krigsvintern då fyrtiotvå, det var som när det var som kallast och # var ju fyrtio grader kallt då ungefär, så att
boda_om1
-
det var ju inte roligt heller
int2
boda_om1
-
så det var ju ett hårt liv+/
int2
-
men hur klarade hon detta ?
boda_om1
-
ja, det är ju tack vare att vi hjälpte ju till så fort vi kom # kunde börja gå på benen så har fick vi hjälpa till allihop ## med allt möjligt
boda_om1
-
och det var skogsarbete och # ta hem ved och vatten och allting fick vi hjälpa till med så
boda_om1
-
för försörjningen, alltså det var ju gå hos bönderna och så här dant, och bärplockning och
int2
-
ni hjälpte till på gårdarna också ?
boda_om1
-
ja, visst, det fick vi göra och så här dant och
boda_om1
-
för man skulle få lite potatis och lite sånt så det var ju det och sen hade vi en lit en gris och sen hade vi några höns # på på att leva av, som jag säger
int2
boda_om1
-
så då var vid jultid när vi var lyckliga för att # då hade vi färskt kött i alla fall
boda_om1
-
sen resten av året då hade vi det i salttunnan vi fick leva av, som jag saltat kött då
int2
boda_om1
-
ja, visst # det var det ju
boda_om1
-
under sommaren då hade man ju lite färska bär och lite sånt i alla fall så det
int2
boda_om1
-
så det var ju något så när i all fall
boda_om1
-
men vi var ju alltid beroende av vädret och vinden, som jag säger, för det med avkastningen och med höbärgning och allting sådant, det var ju väldigt noga då
boda_om1
-
så man fick till den ko man hade då för att .
boda_om1
-
var det dåliga tider så var det ju dåligt med mjölk också det
int2
boda_om1
int2
-
men eh hann du gå i skolan nånting då ?
boda_om1
-
jo, det fick man ju göra, vi gick ju i skolan också, det gjorde vi
int2
boda_om1
-
ja # men jag säger, man fick ju gå, här som jag säger, på nåder, man gick till skolan xx
boda_om1
-
jag började här borta i Dykärr hette det här området, men idag ska det heta Mickelsmad, det är så fint idag så
int2
boda_om1
-
jaha, ja, men och det namnet, som jag säger, det har jag förklarat för folk, det kommer ifrån sjuttonhundratalet det namnet
int2
boda_om1
-
det var en som hette en släkting som står som står i min släktkrönika, han hette Mikael Persson, han ägde hela nästan hela Jätterums by här borta
boda_om1
-
och han ägde även då de här maderna
+[lang=X]
då som de kallade det för
boda_om1
int2
boda_om1
-
det är sankmark, det är dymark alltihop, hela området, och det hela norra Öland är ju bara sankmarker alltihop här, mer eller mindre
boda_om1
-
det man tror ju bara det är skog och skog och alvar och sen, men det är det ju inte
boda_om1
-
utan hela det här, det är bara kärrområden hela norra Öland här uppe, det är inget, det är inget annat, som jag säger
boda_om1
boda_om1
-
xx, jag skulle tycka det är så synd om varför de inte heter Dykärr heller, du ser här, det står också dykärr här, maderna, dykärr
int2
boda_om1
-
ja # och han ägde ju hela området här runt ikring på det då, så att eh
boda_om1
-
för dens skull Mickelsmad för den när när Domänverket tog över då skulle allt bli så fint då nittonhundrasju då ## men på de här områdena
boda_om1
-
det var inte så fint med Dykärr
boda_om1
-
så men men en annan tycker det xx
boda_om1
-
det xx ju bättre ut åt det där då som vad det är finns i marken, att det är dy, alltså, att det är dyigt område, på det här viset
int2
-
varför det var en släkting till dig den här Mikael ?
boda_om1
-
ja, det hör till också våran släktträd också
int2
-
ja # men varför ägde han just det området ?
boda_om1
-
han ägde hette nästan hela Jätterums by som ligger här bortanför här heter Jätterums by då
boda_om1
-
då ägde han allt, så hon blev stammor till hela den här Jätte hela släkten som kom i den här Jätterums by sen också
int2
-
jaha # för det här ## sankmarken kan ju inte ha varit mycket att ha ?
boda_om1
-
nä, han ägde ju alltihop, han ägde ju hela området här som ingår i Jätterum så han var ju en av de största bonden där i, så han ägde ju allt ju
int2
-
så han hade bra mark också ?
boda_om1
int2
boda_om1
-
men det här, kärrmarken, det var ju en värdefull mark förr
int2
boda_om1
-
ja xx, dels så kunde man ju använda leran och allting, det var ju väldigt bra med leran
boda_om1
-
och sen så använde man starren till hästarna, det var ju väldigt viktigt att hästarna hade starre
int2
boda_om1
-
javisst # så det var ju väldigt så vid slåtterängade förr de här kärrmarkerna så att det
boda_om1
-
man använde ju till allt, som jag säger, som fanns i kärret
boda_om1
-
så det var ju nytto nyttogrejer det alltså
int2
boda_om1
-
och här också var ju fullt av boplatser där ut i kärrmarkerna, där bodde ju de där fattighjon är ju de som jobbar åt bönderna
boda_om1
-
bönderna hade ju inte själv byggt upp det här samhället utan det är ju fattighjonen som bodde ute på de här kärrmarkerna och # och i skogsområdena över huvud taget du
int2
-
men hur var det att bo vid ett kärr # kan du ?
int2
boda_om1
-
ja, men det var så att jag jag har gått igenom den här gamla lagboken jag har från sjuttonhundratalet här också, då kunde man få fram # ja, för jag har undrat mycket för jag har sett mycket boplatser som ligger här ute i området, det ligger mitt på en liten totva bara, ute i kärret
boda_om1
-
men då säger jag det här och # från sjuttonhundratalets står att det fanns kronobosättningsrättsinnehavare som kom hit då på sjuttonhundratalet
int2
boda_om1
-
de fick ett beting då på fyrtio till femtio år # kunde då dika ut den här marken och då odla upp den
boda_om1
-
då fick de bo där på de där fyrtio femtio åren då
boda_om1
-
och så kanske även deras släkting kunde få möjligheter att bo där
int2
boda_om1
-
men det var inte nådigt om de utökade det här området så de fick bärkraftig skog
boda_om1
-
då kom Kronan och tog skogen ifrån # men de fick gärna jobba och hålla skogen rent och snyggt till Kronan fick de göra på det
boda_om1
boda_om1
-
och de här båtsmännen också, de fick också ett beting
boda_om1
-
de fick ett så kallat friår då om de kunde bygga upp de här torpen i kärren då
boda_om1
-
men dog den här stackars båtsmannen, då fick änkan packa ihop och ge sig iväg och hon fick bara betalt för det utsädet hon hade gjort, det var allt hon fick
boda_om1
-
så det var ännu värre för båtsmännen då på det viset
boda_om1
-
de hade hårdare liv än # än den där fattige torparen då, som jag säger
int2
-
men det kan inte vara särskilt hälsosamt att bo precis vid ett kärr ?
boda_om1
-
nä, men det var väl en livsnödighet nödvändighet för att det var väl det enda stället de kunde få nånstans att bo på
int2
boda_om1
-
förr att det var ju kän kände de ju som precis som det var deras eget alltså
boda_om1
-
var ju bä sämre att bo här i byn
boda_om1
-
hela det här området här uppe, som jag säger, här bodde ju inhysningar, fattighjonen
boda_om1
-
kalades för lötplanen det området
boda_om1
-
sen då, efter enskiftet, så försvann det området så byggde de alla de här gatumarkerna som var utsa uttagna till gatumark
boda_om1
-
där fick de fattiga bo bosätta sig på då
boda_om1
-
och det kallades för torp under byn så det # var inte mycket bättre det heller alltså
boda_om1
-
och det är som jag säger, de här namnen som är gator ## det betyder ju inte gata utan det betyder ju att det är långsmala och öppna fält betyder gata istället
int2
boda_om1
boda_om1
-
så det har inte alls med gatunamnen att göra över huvud taget, som jag säger
boda_om1
-
det är som idag, man kallar man gör ju # om det brinner i skogen till exempel då säger man att man gör en brandgata, det är precis samma sak, det är likadant
boda_om1
-
man gör ett stort öppet smalt fält # i skogen då ju
boda_om1
-
likadant är de här områdena som finns överallt i xx i byn här uppe finns det såna
boda_om1
-
och det är det namnet gator kommer ifrån
int2
-
har du varit med och gjort någon brandgata nån gång ?
boda_om1
-
ja, det har jagg fått förr brann det ju mycket här i skogen också så här # och att eh
boda_om1
-
det var ju ofta brä skogsbränder
int2
boda_om1
-
ja, det är de de de eh svedje skogen här också mycket mycket, högrisbränningen som det kallades då för också
boda_om1
-
och det ser man ju också, det gamle förr det fanns ju också sån där svedjebruk, har det ju varit här också
boda_om1
-
fiins ju ett område som heter Svedserum, som vi säger här, eller Svedesrum som det heter på svenska då
boda_om1
-
det betyder ju vårt som jag säger
int2
boda_om1
-
men det är ju det som är intressant med de här gamla namnen, förr kunde man # inte hade man svårt att översätta dem till rikssvenska då från öländskan, xx säger, det var inte så
int2
boda_om1
-
men så xxx
+[lang=X]
bort i xxx
+[lang=X]
int2
-
var det ju ingen som förstod vad en sa nånting över huvud taget
boda_om1
-
men det är ju avrösningen det handlar om istället då ju
int2
boda_om1
-
xxx och de här gamla områdena
boda_om1
-
nu gick det an borta i xx, som jag säger då
boda_om1
-
man hade xx förr # vägkvarnar fanns av det här och allting
boda_om1
-
sen om vi ska prata om så när jag gick i skogen, som jag säger, det var lång väg här till skogen och då, då räknade vi med xx
+[lang=X]
med xx
+[lang=X]
när vi var i skogen där bort
boda_om1
-
vart hel skillnad som jag säger det
boda_om1
-
då var det ingen som förstod förut # vad jag pratade om
boda_om1
-
jag pratade väldigt fort och sen kortade jag av orden # hela tiden, för jag var ju alltid tillsammans med de här gamla människorna, så att eh
boda_om1
-
så jag fick ju lära mig den här gamla gedigna # ö öländskan som var då förr alltså, sen allt
int2
boda_om1
-
ja, vad jag kommer ihåg, det bästa ordet jag hade när jag skulle skriva, det var när jag skulle skriva Färjestaden
boda_om1
-
jag visste inte hur jag skulle stava Färjestaden för att det var ju Färjstan sa vi ju
boda_om1
-
vi skulle åka till Färjstan
boda_om1
-
jag visste inte hurdant man skulle få ihop ordet
boda_om1
-
att det hette Färjestaden det visste jag ju inte nånting om utan
int2
boda_om1
-
det var hela tiden Färjstan det
boda_om1
-
vi tar vägen ner till Färjstan och så här dant gjorde vi
boda_om1
-
och mormor min hon sa alltid, det är lider
+[lang=X]
, sa mormor jämt när det # tiden och så här dant så att
boda_om1
-
ja, tiden när tiden gick alltså, sa det lider, sa mormor alltid det
boda_om1
boda_om1
-
xxx
+[lang=X]
säger vi, vägkvarnar säger vi, nu fick jag vinga
boda_om1
-
det dampa gick borta i xxx
+[lang=X]
boda_om1
-
och nu pratar vi om också vi uppe i järna det här uppe, när dampa gick i järna uppe, det är ingen som vet nånting heller om vad järna är i heller
int2
boda_om1
-
det det ni kallar de för gärdena, gärdena var såna sankmarker där uppe förr, det var förr, och det kallade vi för järna , som vi säger
boda_om1
-
och som jag pratade om, som jag säger, de de sa ## satte upp stenmurar, så här de pratade om, vi lägger stenmur och allting, men det hette ju inte så utan det hette hjala
+[lang=X]
stenmurar, sa man förrm då istället
int2
boda_om1
boda_om1
-
och sen förr slog vi ju också eh # vad heter det, skan slog vi, det är ingen som vet heller vad de man gjorde för+/
int2
boda_om1
boda_om1
-
man slog skan varje vår och det var ju vi barn som fick göra det ju, slå skan
boda_om1
-
det var ju att slå ut de här korakorna, som vi säger, det korna gjort på hösten då, så här dant
boda_om1
-
för det var ju gödningen för marken alltså
int2
boda_om1
-
vi hade ju ingen gödsel, de fattiga hade ju ingen gödsel så att det var ju barnens sysselsättning förr om jag säger
boda_om1
-
då fick vi göra det, gjorde som bandyklubbor fick vi tillverka och xx då så att eh
int2
boda_om1
-
sen slog vi sönder dem, spridde ut de ja, korakorna då att det
boda_om1
-
allt fick ju ta tas tillvara, som jag säger, allting # fick vi gör så här dant
boda_om1
-
för det var ju barnens uppgift att hjälpa till hela tiden
int2
-
tror du du har lidit av det ?
boda_om1
int2
boda_om1
-
nja, i barndomen fick jag nog göra det, som jag säger, men
boda_om1
-
det var ju ett hårt liv, som jag säger, man hade ju ingen barndom, som jag säger, det
int2
boda_om1
-
det kan man ju inte tala om att man har haft, du
boda_om1
-
man fick ta hand om det, de gamla fick man ju ta ansvar för och allting xxx
boda_om1
-
för det var det det första jag sa när jag var liten att # de gamla kommer aldrig på ålderdomshemmet, som jag sa
boda_om1
-
min mormor och morfar ## deras son ville skicka iväg dem på ålderdomshemmet, men jag sa, de kommer aldrig dit, och det fick de aldrig göra heller
boda_om1
int2
boda_om1
-
javisst # fick man göra, som jag säger, ta ansvar för dem
boda_om1
-
och det var dens skull så löstes gården upp sen också här då på sextiotalet # för syskonen kom inte överens
boda_om1
-
för mor och jag vi ansåg att föräldrar skulle vara kvar och # att de inte skulle få lämna sitt hem och så här dant
boda_om1
-
men den andra brodern # han sa bara de skulle till åldrdomshemmet bara, iväg med dem bara
boda_om1
-
men vi sa, de får vara kvar där # de har varit i hela sitt liv
int2
boda_om1
-
så det det var de hade jobbat ett hårt liv och allting, då borde de ju få en värdig slut också på livet
int2
boda_om1
-
och då är ju då är det bättre att att att avsäga sig gården och alltihop om jag säger, det är ju bättre ## att lämna alltihop
boda_om1
-
och den gården han såldes ju för en xxx, hela gården # på fyrtiotvåtusen hektar då # han såldes ju för tjugotretusen kronor
int2
boda_om1
-
på sextiotalet, så det var ingen+/
int2
-
vart flyttade ni då då du och+/
boda_om1
-
nä, vi jag bodde vi bodde ju uppe i mitt föräldrahem här uppe men men gården var ju min mors då, eller jag kunde ha fått ärva den och var det meningen alltså men
boda_om1
-
men det bledde
+[lang=X]
ju inte så för som brodern inte villle godkänna det, eller godta det alltså
int2
boda_om1
-
de kom inte överens om # för han ville ju ha tagit över gården då allting och på att
boda_om1
-
men då ville han ju ha skickat iväg föräldrar och # och det accepterade ju inte vi då helt enkelt så att
int2
-
nä, så då fick ingen gården
boda_om1
-
nej, ingen fick gården xx hon sa det mor # kommer ni inte överens så får ni ta kronolänsman, sa hon, till hjälp eller åt det
boda_om1
-
skriv ett testamente då, sa hon # och skifta gården ut gården då så att
int2
-
men hur var vart flyttade mormorn och morfarn sen då ?
boda_om1
-
mormor xx sista tre åren när hon levde så levde hon bodde hon hemma hos mor, min mor+/
int2
boda_om1
boda_om1
-
så då tog jag hand om henne helt ju
int2
boda_om1
-
hon hette Kristin Lundberg, hette hon
int2
boda_om1
boda_om1
-
de intervjuade henne precis som ni gör nu, intervjuade de henne femtiosex femtiosju var de hemma då och intervjuade henne
boda_om1
-
men jag kommer inte ihåg vem det var för någon men jag minns så väl # när hon satt vid köksbordet och de var hemma hos henne så här dant, va
int2
-
vad ville de ha reda på då ?
boda_om1
-
ja, det var också de där gamla historierna om människorna som var allting så här som # gammalt, jag menar, över huvud taget då från artonhundratalet, berättade hon
int2
boda_om1
-
och som och hennes far, som jag säger, han var ju ett geni, det var ju han som byggd upp hela samhället också han var # väldigt # han kom ju ifrån södra Öland, så var han ju i Madesjö hans hennes far då ju
boda_om1
-
och sen kom han dit, byggde båtar i Madesjö
boda_om1
-
och det är ju nästan fyra mil ner till Kalmar
boda_om1
-
och där fraktades båtarna ner till till havet där med fjorton par oxar
boda_om1
int2
boda_om1
boda_om1
-
du vet, det är ju lång väg, fyra mil landvägen, att frakta båtarna
boda_om1
-
han var ju alltid mot strömmen han var ju sånt # han hade mycket idéer i huvudet hela tiden, om jag säger
boda_om1
-
han byggde bygg många båtar
boda_om1
-
hans bror blev ju doktorerad, han hette ju doktor Sandberg, han har ju gett namn tilll en väg i Nybro med, doktor Sandbergs väg där också
int2
boda_om1
boda_om1
-
så xx så länge så måste jag söka lite mer efter de här rötterna nu också hålla på
boda_om1
-
men sen gick jag när han hade byggt den här båten så gick han på grund i en storm här utanför # Byxelkrok då
boda_om1
-
på det viset träffade han min mormors mor då, Kajsa hette eller Karin hette hon då den +..
int2
boda_om1
-
på så vis så # så bre ändrade sig hela, i den här, Torps historia med på det viset också då