report - interview

(no speaker)

torso_om2

• jag heter N N och är sextionio år gammal

int

• mm och du kommer från Torsö

torso_om2

• jag är egentligen född i Mariestad, är jag, fast jag flyttade ut till Torsö när jag var ett år

torso_om2

• det är ju så att mina föräldrar, farsan och morsan är ju infödda Torsöbor och jag har ju släkt här ute sen sextonhundratalet, härstammar vi från egentligen

torso_om2

• och eh när farsan och morsan gifte sig, farsan han var ju sjöman och de bosatte sig först i Mariestad och efter när jag var ett år så flyttade de ut till Torsö och bosatte sig där

torso_om2

• det var ju så att farfar hade en gammal xx där ute på ett rum och kök och det var ju egentligen farsans föräldrahem och de var ju fjorton ungar, var de

torso_om2

• så då kan ni tänka er hur hur domses +[lang=X] uppväxttid egentligen var

torso_om2

• och farsan han reparerade lite sen det där huset och vi flyttade dit i alla fall nittonhundratrettiotvå, gjorde vi

torso_om2

• och helt omodernt

torso_om2

• fanns inget tillräckligt ljus, inget vatten, ingen slask

torso_om2

• ingen inget xx och utedass

torso_om2

• så de första åren under kriget på fyrtiotalet när det var trettio grader kallt och man skulle gå på toaletten, hur det egentligen var

torso_om2

• men ja, farsan var ju fortfarande sjöman då, sen slutade han med det och sen började han då arbeta lite för bönderna och han ägde skog och xxx och så där vet du så det var ju uppväxttiden för en annan

torso_om2

• och vi bodde ju då egentligen hela tiden ja det var ju en del tid på sommaren som vi kunde bo i rummet för där var en öppen spis annars bodde vi i köket bara egentligen gjorde vi

torso_om2

• för det fanns en järnspis

torso_om2

• var enda värmekälla

torso_om2

• så hade vi en fotogenlampa under kriget, karbidlampa xxx

torso_om2

• så det är ju, jag säger det nu egentligen xx talar med barnen om detta här att det är ju knappt att de tror ett # hur det har varit egentligen

torso_om2

• vattnet det fick vi gå ut och hämta ungefär en hundra meter och hämta det ner för en backe, bära in det och sen fick en bära ut det sen också

torso_om2

• i en slaskhink som vi sa

torso_om2

• xx och jag vet när det var som kallast i alla fall då kunde det till och med på morgonen vara is på vattenhinken i köket

torso_om2

• så då gick morsan upp tidigt i alla fall, så tände hon spisen och så gick hon och lade sig igen

torso_om2

• så var varmt och gott när vi kom upp sen

torso_om2

• och sen började en ju skolan och det var ju, ja var det tre kilometer till skolan hade jag

torso_om2

• och det var ju till att gå dit

torso_om2

• i alla fall på vintern fick en gå också i snön då

torso_om2

• sen går det ju så långt så en fick # kanske fick ett par skidor så en kunde åka skidor till skolan kunde en göra

torso_om2

• i varje fall jag vet när jag fick min första cykel, jag gick nog i ja fjärde klass eller något

torso_om2

• jag fick en gammal damcykel att cykla på i alla fall så jag kom till skolan

torso_om2

• och skolan den var ju ja det var ju ettan och tvåan i en klass så hade vi ju då trean och fyran

torso_om2

• var ju xxx samma skola egentligen fast det var olika skolsalar

torso_om2

• och vi var ju inte så många barn då i varje klass var det inte

torso_om2

• men ja skolgång och skolgång, det var ju en var ju inget ljushuvud direkt, var en ju inte

torso_om2

• det enda jag hade betyg i ordenligt om man säger det var i räkning, var det xxx

torso_om2

• en kan ju tänka sig i alla fall en gick i tredje klass och skulle ha sångövning

torso_om2

• ja visst då fick ju läraren, han satte sig där framme vid orgeln och spelade och en annan fick gå fram då sjunga, fick en göra

torso_om2

• och hela klassen, ja vad fick man i sång, en fick ett rakt streck

torso_om2

• det var enda betyget en fick, en kunde +..

torso_om2

• ja en kunde ju inte sjunga inför de andra om man säger, kunde en inte göra # och sånt

torso_om2

• sen var det ju det var ju fattigt om man säger, vi hade ju inte så gott ställt

torso_om2

• de enda om man säger som hade gott ställt egentligen ute på öarna så var det ju xx och skepparna

torso_om2

• de hade bättre ställt xx

torso_om2

• annars hade vi ju väldigt fattigt

torso_om2

• det var ju inte bara det att gå till, i dagens läge, att gå till affären och köpa lite godis och något sånt där

torso_om2

• var ju väldigt glad om vi kunde få en tioöring ibland

torso_om2

• sen kunde en åka till affären och få sig en strut karameller

torso_om2

• och sen började ju jag när skolgången var färdig, jag började ju sen då xxx

torso_om2

• jag var ju mycket om man säger när morfar och mormor för de hade ju ett litet torp om man säger som en gång i tiden hade varit soldattorp

torso_om2

• där var man ju rätt mycket

torso_om2

• och det var roligt på sätt och vis

torso_om2

• där fanns ju allt det gamla

torso_om2

• de separerade mjölken, de kärnade smör

torso_om2

• allt detta här och de hade även xx när de bakade bröd då hade de en sån där stor bakugn som var inmurad i muren så de kunde baka fyra kakor åt gången

torso_om2

• en xx som vi säger xxx

torso_om2

• så hade de då en brödgrissla med långt skaft så de kunde då hämta ut kakorna där

torso_om2

• och det var ju riktig julafton om man säger när en fick nybakat bröd, nykärnat smör och xxx smörgås

torso_om2

• kanske du undrar vad det är

torso_om2

• det är när en bredde smör xxx tummen på smörgåsen # är det

torso_om2

• sen xx lite äldre när en nästan börja skolan och där då hade en ju farfar bodde i grannkåken hemma

torso_om2

• hade ju han hade flyttat ifrån där som vi bodde och så till granngården för den var ju större den

torso_om2

• då var en ju alltid där och hjälpte den för annars var jag ju nästan själv om man säger uppväxttiden

torso_om2

• jag hade ju flera kusiner ute på Torsö och vi det är klart vi samlades ju när farfar då och hjälpte till lite för det var ju alltid roligt till att skörda och sånt här och +..

torso_om2

• på sommaren krypa runt ute i jorden och rensa rovor

torso_om2

• och det tjänade alltid något tror jag xx

torso_om2

• och sen gick ju uppväxttiden och sen då när jag var femton år slutade jag skolan

torso_om2

• jag gick ju inte färdigt sista året i fortsättningsskolan en gång för det vi gick ju bara sex år gjorde vi

torso_om2

• och sen var det då, två år vi gick sex veckor i fortsättningsskolan två år i sträck efter

torso_om2

• och sista året sista gången där då gick jag inte xx för då hade jag redan börjat jobba hade jag gjort

torso_om2

• som femtonåring

torso_om2

• och då började jag i alla fall som målare ute på Torsö

torso_om2

• målarlärling i fyra år, första året sjuttiofem öre i timmen

torso_om2

• och det var ju, ja, skulle man till jobbet fick man cykla och allt detta här och +..

torso_om2

• sen som sextonåring då tog jag körkort och skaffade mig en motorcykel så det gick lättare att komma till arbetet

torso_om2

• och då hade jag en och tjugofem i timmen

torso_om2

• köpte motorcykel för artonhundra kronor på avbetalning

torso_om2

• och sen så är det xxx

torso_om2

• jag jobbade först fyra år så jag blev utlärd målare sen är det ju som alla torsöbor så ska man ut på sjön ett tag

torso_om2

• och jag stakade iväg tre år på sjön gjorde jag

int

• varför som alla torsöbor, är det något som drar ?

torso_om2

• ja det är väl bara så att torsöbor ska ut på sjön ett tag

torso_om2

• i och med att de är födda xxx

torso_om2

• sjöfarten var ju därute tidigare jämt

torso_om2

• så skulle ju de flesta ut och se hur det var

torso_om2

• och sen hade ju farsan seglat på sjön i tjugosju år

torso_om2

• så det kändes ju änna +[lang=X] som en skulle iväg

int

• hur var det då, hur var den tiden ?

torso_om2

• ja det var ju hårt om man säger

torso_om2

• xxx

torso_om2

• jag kom ihåg första gången då i alla fall när vi mönstrade på i alla fall xx gick ut och vi # gick ut ifrån Göteborg

torso_om2

• vi gick till Liverpool, Manchester i alla fall

torso_om2

• det tog sju dygn xxx, jag spydde grön galla i sju dygn, så sjösjuk var jag

torso_om2

• men det gick ju över efter ett par månader så där så

torso_om2

• sen avmönstrade jag den båten efter ett och ett halvt år

torso_om2

• det var första gången vi var i svensk hamn

torso_om2

• så jag kom hem och hälsade på då

torso_om2

• och sen samtidigt då xxx avmönstrade då så fick jag inkallelseorder och var ute i det militära ett år

torso_om2

• och sen när jag var färdig med det så fortsatte jag ett par år till sen på sjön, gjorde jag

torso_om2

• sen la jag av där och började som målare igen

int

• men detta med sjön där vad hur tyckte du det var, var det spännande att få komma ut eller hur kände du vad tyckte du ?

torso_om2

• visst var det spännande på sätt och vis var det, men det var ju hårt liv om man säger

torso_om2

• och i en ja det var ju för det mesta så var det ju inte långa tider i hamn var det ju inte

torso_om2

• en kanske kunde få en kväll då och då och gå i land

torso_om2

• så en hann ju inte att se mycket av de städerna som en kom till egentligen

torso_om2

• för det var ju, det mesta jobbet om man säger

torso_om2

• och det var ju egentligen om man säger, vi hade ju nästan stående sjövakter om man säger för dygnet var ju indelat i i tre vakter xxx

torso_om2

• i alla fall vi jobbade ju åtta timmar och var lediga fjorton för det var ju olika om man säger xx och +..

torso_om2

• vi hade ju då till exempel på morgon vi började midnatt midnatt till klockan fyra på morgon

torso_om2

• och så hade vi fyra till åtta och åtta till tolv och så gick det runt så gjorde det på xx

torso_om2

• och det var ju nästan stående sjövakter jämt om man säger

torso_om2

• när vi låg kanske ett dygn i hamn bara så vi blev vi ju inte lediga så vi jobbade dagtid inte, utan vi gick ju våra vakter fortfarande

torso_om2

• allt detta här så vi hann ju inte att se mycket egentligen

torso_om2

• och det var ju ganska hårt liv om man säger det

torso_om2

• som nybörjare, om man säger, de gamla sjömännen, så fick en göra allt skitjobbet fick en göra

torso_om2

• så det var ju ganska hårt även det

torso_om2

• på sätt och vis var det också roligt va

torso_om2

• och jag säger det xxx ja var ju synd egentligen xx hade fortsatt och läst styrmansexamen eller skepparexamen eller något

torso_om2

• det hade varit roligt att fortsätta egentligen på sjön

torso_om2

• men det ja ja

int

• du tyckte om det

torso_om2

• ja "det var" det var intressant var det och bra så där så men sen slutade jag ju och kom hem igen och xx igång och målade och sen fick en ju sällskap och sen stannade en kvar på land

int

• och sen kom du hem och började som målare igen och fick sällskap

torso_om2

• ja började i alla fall när N på Torsö i sex år till där så har jag jobbat med honom här ute på Torsö i tio år

torso_om2

• så egentligen finns det nog inte en enda xx på Torsö som jag inte varit och jobbat i ## här ute

torso_om2

• och det var ju ja det var ju rätt roligt att jobba med N för han var en riktig spillivinker egentligen var han

torso_om2

• så det och sen men sen blev det ju då att det har blivit ett dåligt arbete som men säger för det var när vi började som målare, på den tiden kunde vi ju inte måla på vintern

torso_om2

• färgerna var ju inte sådana så vi kunde jobba då för de torkade inte ordentligt

torso_om2

• utan alltid januari, februari in i mars då gick en ju alltid arbetslös

torso_om2

• eventuellt xx börja hugga i skogen något sånt där, alltid något litegrann arbete

torso_om2

• men sen var det ju det mesta jobbet vi hade, det var ju alltid halva november och slutet på december

torso_om2

• och då skulle de flesta skeppare i N ha nyspända tak och nytapetserat så då sprang vi som en skottspole mellan husen egentligen

torso_om2

• så då var det väldigt jobbigt det också

int

• vad sa du de skulle ha ?

torso_om2

• de skulle spänna taket

torso_om2

• det var ju pappspända tak i rummen var det och sen tapetsering och det var ju sånt som xxx göras

torso_om2

• och då kunde en ju vara på en två, tre ställen per dag, olika

torso_om2

• och då gick en ju ifrån ställe till ställe och en gick och spände taket och sen nästa dag när det hade torkat upp så var en där och limströk ett

torso_om2

• och sen körde en igång med tapetseringen nästa dag sen efter det och +..

torso_om2

• så en kunde vara på flera ställen samma dag kunde man göra och jobba

torso_om2

• och det var ju alltid om man säger början på slutet på november och hela december

torso_om2

• skulle de ju alltid ha fint till jul skulle de ha

torso_om2

• och eventuellt åka ut i vardagsrummet och fernissa golvet skulle en göra

torso_om2

• och vi hade även i några år att vi skulle till prästen och tvätta hans kök till jul

torso_om2

• för det var så högt i taket så ingen vågade göra det

torso_om2

• men till slut i alla fall blev vi av med det för vi tog så bra betalt så han hade inte råd att betala till slut

torso_om2

• för vi ville inte ha ett # var det

torso_om2

• men det är många roliga minnen ifrån Torsö jobbade som målare där i alla fall och sen då, när slutade jag, sextioett var det dåligt med jobb

torso_om2

• då började vi målarverkstaden på electrolux

torso_om2

• jobbade där några år sen fortsatte jag som vanlig byggnadsmålare i Mariestad sen gjorde jag

torso_om2

• men det var ju att åka xx Torsö då va

torso_om2

• och denna xx färja, jag menar en stod i kö på morgonen gick bra men sen när en skulle hem på sommaren då kanske en fick stå kö en timme före en kom över till och hem ifrån jobbet

torso_om2

• och det där ledsnade ju en på till slut då

torso_om2

• det var ju bara att # bosätta sig i stan var det

torso_om2

• så det +..

int

• vad längtar du tillbaka till Torsö någon gång nu när du bor här ?

torso_om2

• det är ju för jag har ju haft mina föräldrar där ute och de flyttade också till stan sen och jag har haft svärföräldrar där ute också

torso_om2

• och en har ju en en är om man säger infödd torsöbo så xxx

torso_om2

• det är ju bara så och det är nog i dagens läge knappast någon vecka utan att jag är där ute

torso_om2

• nu är det ju om man säger jag har mycket jobb i hembygdsföreningen xx jobbat med men det jag är mycket där ute

int

• vad gör ni i hembygdsföreningen ?

torso_om2

• ja hembygdsföreningen, vi har mycket att göra

torso_om2

• vi var ute härom dagen var vi, ute på vår lilla fisktorp vi har, Hulan som är över trehundra år gammalt

torso_om2

• och jobbar med vi var ute och oljade möbler och trädgårdsmöblerna och bryggan, båtbryggan där ute och gjorde iordning det där för våren och +..

torso_om2

• och sen är det mycket hembygdsföreningen, vi har ju nu om man säger vi har ju hållt på nu i sex år och samla in gammalt material och intervjuat gammalt folk ute på Torsö

torso_om2

• har vi gjort

torso_om2

• för det ja det började ju med att de skulle intervjua de gamla och eventuellt skriva lite xx och när de hållt på ett år med det så blir det kanske blir så mycket att vi kan ge ut en bok till och med

torso_om2

• och nu är hon snart färdig för tryckning och den handlar väl då om Torsö förr och nu ska hon heta

torso_om2

• och det är ju de gamla där ute som vi har intervjuat då så och suttit och lyssnat på de banden och skrivit lite sen om det

torso_om2

• men egentligen har vi kommit för sent

torso_om2

• för detta här för det är ju om man säger de riktigt gamla de har redan gått bort

torso_om2

• så det är egentligen inte många kvar egentligen utav de rikigt gamla är det inte

torso_om2

• så det skulle ju gjorts egentligen kanske för en ja femton tjugo år sen

torso_om2

• detta här

torso_om2

• sen har vi ju för all del vi har ligger i arkivet ungefär en femton inspelade band har vi och däribland har vi en del som N N har spelat in från radion här och det

torso_om2

• och det vi har väl något även på Västgöta_Bengtsson också har vi som har varit ute och intervjuat de gamla

torso_om2

• och det och sedan då sedan har vi kört igång med ett så kallat bildarkiv där ute va, startade vi för tre år sen

torso_om2

• och det är att samla in gamla bilder, gamla kort

torso_om2

• så det har vi hållt på med nu, det är ja det är väl jag som egentligen som är projektledare för det

torso_om2

• och under första året fick vi in ungefär en tvåhundrafemtio kort gamla

torso_om2

• och de är ifrån slutet på artonhundratalet fram till nittonhundrafemtio ungefär

torso_om2

• och vi har ett äldsta skolkortet vi har det är ifrån artonhundranittiosju

torso_om2

• och det är ifrån N

torso_om2

• för det var ett, ett då nittonhundra artonhundranittiosju var skolan på N nedlagd och de höll på att bygga den nya skolan i N

torso_om2

• gjorde de

torso_om2

• och under den året så fick barnen gå och lära sig då i ett rum när skeppare xxx # var det då

torso_om2

• och de var la, de var två klasser, och de ja vad kan de vara, tolv, tretton stycken var de väl

torso_om2

• och den ende som vi vet är med på kortet det är ju eh som vi har fått utav hans dotter, N N

torso_om2

• men sen jag var inne på skolarkivet här och letade fram i alla fall namnen på allihopa dessa barn som var med på kortet

torso_om2

• men vi vet ju inte vilken ordning de sitter i och sånt där det vet vi ju inte

torso_om2

• men sen har vi vi har ju rätt mycket kort men ja svårast är ju att få tag i om man säger kort ifrån vanliga arbetslivet

torso_om2

• för folk de hade aldrig med sig kamerorna ut egentligen i arbetet

torso_om2

• för det mesta jag var xx en gammal tant här i stan som hade flyttat in här och frågade efter kort

torso_om2

• jajamensan hon tog ju fram två skokartonger fulla utav kort

torso_om2

• jag fick fyra kort som jag kunde ha användning för

torso_om2

• resten var ifrån kalas och jular och sånt där, privat som inte går att använda egentligen

torso_om2

• så det är egentligen synd är det

torso_om2

• men vi får vara glada för det som vi har fått

torso_om2

• och vi håller på och arbetar med att få in mer kort ändå ju

torso_om2

• nu hade vi en utställning i fjol hade vi i bygdegården angående visa alla dessa kort och det var ju så uppskattat så vi ska köra i år igen ska vi göra här ute

torso_om2

• men det är klart det var ju väldigt arbete om man säger att få fram, inte korten men personerna på korten

torso_om2

• och få reda på allt detta här, det var ju riktigt detektivarbete

torso_om2

• så det har ju varit mycket jobb med det

torso_om2

• och sen är det ju det också # xxx Torsö hembygdsföreningen då det är ju träffas ju de gamla om man säger och det är ju roligt att prata minnen och allt detta här va # är det

int

• men du nämnde någonting för en liten stund sedan att dialekten skiljer sig åt på Torsö också och att den har gjort det alltid

torso_om2

• det +/

int

• vad beror det på, hur skiljer den sig ?

torso_om2

• ja det vet jag faktiskt inte xxx

torso_om2

• för det är ju om man säger N hade en dialekt och sen då vi N framsocknar som vi sa det är också en dialekt

torso_om2

• och sen kom ju N och N

torso_om2

• det var ju olika egentligen och vad det kommer sig det är det ingen egentligen som vet detta här

torso_om2

• vi har gick ju ut nu för ungefär två år sedan på ett utav våra årsmöten i alla fall och ville ha tag i sådana här konstiga uttryck

torso_om2

• så vi ville ha tag i vi kanske vi tyckte vi kanske skulle kunna dokumentera det och skriva upp

torso_om2

• men tyvärr än har vi inte fått in några

torso_om2

• men det tycker jag skulle vara rätt intressant och därför vill jag fortsätta att bearbeta detta här

torso_om2

• för det är ju en sak som går bort

torso_om2

• för de yngre, jag menar de har inte den dialekten

torso_om2

• det är ju mera svenskan om man säger

torso_om2

• de går i skolan hela tiden i Mariestad och allt detta här och +..

torso_om2

• det blir ju försvenskat alltihop

torso_om2

• det är sen är det väl det, man ser ju på Torsö hur många egentligen riktigt infödda torsöbor bor kvar här ute

torso_om2

• det är ju egentligen inte många inte

torso_om2

• fast xx de yngre som har kommit till Torsö jag vet inte vad de är för några

torso_om2

• för de har ju vuxit upp senare och alltså annars är det ju nyinflyttat

torso_om2

• vi känner dem ju inte

torso_om2

• de är ju de äldre om man säger i en annans ålder som vi vet vilka det är

torso_om2

• annars är det ju utbölingar om man säger # där ute

torso_om2

• och det blir ju allt och allt mer och mer och det är ju det att sommarstugegästerna började där ute och kom ut och sen har ju det, ja sen har ju de gamla flyttat där utifrån

torso_om2

• kanske en del barn eller barnbarn har övertagit ett, flyttat in igen på senare år därute

torso_om2

• men jag menar det # dialekten är de gamla borta så är den nog borta

torso_om2

• jag vet det när vi uppväxttiden på jobbade ju med idrottsföreningen också här ute va

torso_om2

• det var ju rätt kul om man säger när en hade precis slutat skolan

torso_om2

• vi hade ju hållt på och gjorde iordning ett en fotbollsplan i alla fall och det var ju väldigt jobbigt det här, bara sand sand sand sand

torso_om2

• så det var ju inte att säga som i dagens läge en skulle dämpa bollen när vi spelade boll i alla fall vet du för det var ju han stannade ju i sanden för sig själv gjorde han

torso_om2

• så det men det ja det var några år vi kunde knappt använda det där och sen byggde vi då en festplats därute och vi gjorde iordning

torso_om2

• och så hade vi då idrottstävlingar och det var ju rätt roligt om man säger, rätt primitivt xx detta här var ju och vi hade ju löpning till exempel

torso_om2

• och vid idrottsplatsen där då, festplatsen xx kortdistanserna de sprang vi ju där då

torso_om2

• men sen blev det lite xx längre, fyrahundra meter till exempel då

torso_om2

• startade vi så vi sprang över ett gärde på landsvägen gjorde vi

torso_om2

• och för att kunna starta så stod vi vid målet vid festplatsen och då lånade vi ett gevär ifrån hemvärnet eller skytteföreningen med löst skott i

torso_om2

• det där var startskottet var det

torso_om2

• och så tog vi tiden fram då så när vi sprang femtonhundra meter då sprang vi en längre sträcka och då var ju starten, då var ju han med där och startade dem och sen cyklade han med gjorde han, fram till målet och så tog de tiden

torso_om2

• men det var ju, ja det var ju väldigt primitivt men det var ju också roligt på sätt och vis va

torso_om2

• på vintern då spelade vi bandy

torso_om2

• och vi hade knappt inte bandyklubbor en gång för vi hade en, ja en krokig pinne, en krokig käpp och spelade med # egentligen då

torso_om2

• snöade det så fick vi skotta rent själva och allt detta här och det är inte som i dagens läge, allting ska var tip top när de kommer ut på en idrottsarena

torso_om2

• så det är ju gamla trevliga minnen en har

int

• vad tror du, en avslutande fråga här, hur tror du att din uppväxt och hur det var, att det var hårt och att "det var" det var knappt på många sätt, hur har det påverkat dig i ditt liv ?

int

• har du du har burit det med dig förstår jag men hur har det påverkat dig ?

torso_om2

• det är ju det om man säger att en fick ju ta vara på sig själv # fick en göra

torso_om2

• en fick stå på egna ben hela tiden

torso_om2

• för jag har ju om man säger arbetat och försörjt mig, jag fick ju betala för mat och husrum xxx jobbade femton år fick jag göra

torso_om2

• så en har ju om en säger det är klart det det har ju påverkat en att uppväxttiden har gjort det, att det var jag menar svårt och knapert och allting det här

torso_om2

• menar vi hade, ja vi hade ju maten och allt detta här men en hade ju inget överflöd hade en ju inte

torso_om2

• kläder det var för det mesta hemmasydda och jag fick inte mina riktiga byxor förrän jag gick i fjärde klass egentligen

torso_om2

• en sömmerska hade sytt dem men det var ju morsan som sydde och gjorde iordning om man säger på ett

torso_om2

• och det är klart en har ju fått ta vara på sig själv hela tiden och det har ju påverkat hela livet egentligen

torso_om2

• det är så det är

int

• mm

torso_om2

• xxx # nittiotvå år gammal