Program _
of _
Transcribed by _,
version 65
of 110412
report - interview
(no speaker)
torso_ow3
-
jag heter N N och jag är sextionio år
int
-
mm, och din man han berättade lite grann om det här huset precis
torso_ow3
int
torso_ow3
int
-
han berättade att detta är ett gammalt hus som +..
torso_ow3
-
ja det är sen nittonhundrasju
torso_ow3
-
och min mor och far de flyttade hit nittonhundratrettio
torso_ow3
-
och sen är jag född trettioett så jag är född inne det sovrummet här inne
torso_ow3
-
och sen bodde de här till åttionio, då övertog vi det här och har det som sommarställe nu
torso_ow3
-
och det är ju ett gediget hus och i gammalt skick
torso_ow3
-
du ser vi har gamla kakelugnar kvar och +..
torso_ow3
-
för min far "han var en" han var en lite säregen person så han skulle bevara allt gammalt
torso_ow3
-
och det han sa alltid så här, det håller i min tid
torso_ow3
-
och "det är jag ju" det är jag ju glad för att han sa för allting är ju kvar det gamla här
torso_ow3
-
det är de gamla trägolven sen nittonhundrasju och gamla fönstren
torso_ow3
-
allting finns kvar det gamla
torso_ow3
-
och det är klart att när jag var yngre då då tänkte jag inte på ett, satte jag inte värde på ett men nu så tycker jag det är värdefullt att det är bevarat här
torso_ow3
torso_ow3
int
-
men hur var det när du växte upp här, var ni många som bodde här då ?
torso_ow3
torso_ow3
-
jag har en storebror och en lillebror och så är jag i mitten, så vi var ju fem då
torso_ow3
-
och det var ju om man tänker nu så var det ju en väldigt trygg barndom jag hade
torso_ow3
-
mina föräldrar de levde ju länge
torso_ow3
-
far han var nittiotre och mor hon var åttioåtta när xx dog
torso_ow3
-
och här växte jag upp och vi var ju hemma de var ju hemma bägge två hela tiden
torso_ow3
-
och så var det det är ju ett litet jordbruk
torso_ow3
-
vi hade ju tre kor och en häst och gris och höns och +..
torso_ow3
-
var liksom självförsörjande, det var ju inget överflöd
torso_ow3
-
men det fatta jag kan inte påminna mig "att det" att det fattades något särskilt då
torso_ow3
-
sen när jag tänker på ett nu så är det med den tiden som är nu så hade vi ju en väldigt trygg barndom
torso_ow3
-
och det tror jag påverkar en väldigt mycket
int
torso_ow3
int
-
men så att ni var era egna kan man säga då
int
-
ni var det är inget arrendetorp så att +..
torso_ow3
int
torso_ow3
-
nej nej, de köpte det här nittonhundratrettio
torso_ow3
-
det var en brukare före # som bodde här före
torso_ow3
torso_ow3
-
byggde detta då nittonhundrasju
torso_ow3
-
men sen flyttade de till en större gård och sålde detta
torso_ow3
-
då köpte min far det här för sjutusen kronor
torso_ow3
torso_ow3
-
och vi har papprena kvar så jag vet allt det där
torso_ow3
int
-
men nu så bor ni inte här alltid
torso_ow3
int
torso_ow3
-
ja vi bor ju i vi flyttade ju in till stan då åttiotre då
torso_ow3
-
det var ju mest för mitt arbetes skull då
torso_ow3
-
och eh och sen övertog vi ju då det här när mor flyttade till ålderdomshemmet åttionio
torso_ow3
torso_ow3
-
då delade vi upp ett på våra tre syskon så att min storebror han köpte skogen, det är lite skog till också och sen köpte vi styckade vi av det här då
torso_ow3
-
och min lillebror fick vi lösa ut
torso_ow3
-
och vi tycker ju att vi är glada så länge vi orkar att hålla på med det här nu
torso_ow3
-
det är ju jätteskönt att flytta hit ut fram på våren
torso_ow3
int
-
så att ni flyttar ut på våren och sen är ni här ända till det blir höst
torso_ow3
torso_ow3
-
vi bara åker in vi åker in till stan och duschar
torso_ow3
-
för det är ju inga moderniteter här
torso_ow3
-
det finns bara kallvatten
torso_ow3
-
så vi åker in till stan och duschar och hämtar posten och sen åker vi ut igen med detsamma
torso_ow3
-
så det är vi tycker det är skönt
torso_ow3
-
men det är klart att vi är uppfödda på landet både min man och jag så vi tycker ju det är skönt för det
torso_ow3
int
-
vill du berätta om hur det var när du var liten och bodde här ?
int
-
eh hur var det då, vad gjorde ni och vad gjorde du som barn och +..
int
int
-
det är så mycket av det som inte finns längre nu
torso_ow3
-
ja # vad ska jag säga nu som jag kommer ihåg ?
torso_ow3
-
det var ju så när vi var barn att det var ju mest arbete
torso_ow3
-
nu är detta en liten gård så min pappa han var ju ute på annat arbete
torso_ow3
-
han körde ju färjan ibland och han vi hade ju en häst så han hjälpte andra med körde med hästen och så
torso_ow3
-
så det var ju mor och så vi barn då som skötte det här mycket
torso_ow3
-
så det är klart att det var ju mycket arbete egentligen men # ja det var nog så för alla då att de fick hjälpa till
torso_ow3
torso_ow3
-
det var ju att vi då gick vi över skogen här, gick ner till sjön och badade
torso_ow3
-
och sen var ju min far, han var ju mycket för till att vara på sjön så vi hade ju alltid en båt som vi rodde ut med
torso_ow3
-
för han fiskade ju mycket också
torso_ow3
-
ja sen så började man ju skolan
torso_ow3
-
det var inte så långt till skolan härifrån för skolan ligger ungefär en kilometer uppigenom här
torso_ow3
-
där gick jag de fyra första åren
torso_ow3
-
och sen gick jag två år i Framskolan framme vid kyrkan
torso_ow3
torso_ow3
-
och sen var det ju det var ju mycket barn och det var ju mycket folk jämt
torso_ow3
-
som jag kan minnas min barndom så tyckte jag det var folk jämt
torso_ow3
torso_ow3
-
och så kan du ju tänka dig, vi hade ju ingen telefon
torso_ow3
-
xx "man fick ju gå" man fick ju gå till varandra
torso_ow3
-
för "det var ju" det var ju kalas och det var kafferep
torso_ow3
-
jag kommer så väl ihåg att när mor skulle ha kafferep för att det var ju min storebror "han var" han var lite blygare han så det var alltid jag som fick springa in till tanterna och säga att nu ska mor ha kafferep
torso_ow3
-
och då kommer jag så väl ihåg att xx gick in och sa att mor hälsade och bad att de var välkomna hem imorgon eftermiddag på kaffe
torso_ow3
-
jag kommer så väl ihåg det, och han stod utanför och vågade inte komma och följa med in
torso_ow3
-
men jag vågade inte gå själv heller utan han fick följa med och följa mig dit jag skulle gå
torso_ow3
-
det var ju häromkring då ja
torso_ow3
-
sen kommer jag ihåg när vi hade ju min far han har ju han är ju en gammal släkt va # ifrån N i början, så vi hade ju släkt ute på N och då gick vi dit # på söndageftermiddagarna och gick hem igen
torso_ow3
-
och sen ## tänker jag på, min mor hon var ju bortifrån N ifrån början
torso_ow3
-
hon kom hit som piga # till ## ja till farmor och farfar då ja, gjorde hon
torso_ow3
torso_ow3
-
och sen sen bodde mormor och morfar de bodde uppe vid N, det är där uppe vid N gård där uppe
torso_ow3
-
och då kommer jag ihåg att vi gick dit # på söndagarna
torso_ow3
-
och sen vet jag några gånger när det var dåligt väder då beställde de taxi till N N, det var en som hade taxi uppe i Sundsmarken, och där och så fick vi åka taxi hemåt
torso_ow3
-
det var en upplevelse det
torso_ow3
-
det var ju inte vanligt då
torso_ow3
int
-
men de här kafferepen vad vad hur gick det till och vem var det som kom ?
int
-
kommer du ihåg vad folk pratade om då ?
torso_ow3
-
ja det var väl lite vad som hände här i bygden
torso_ow3
-
det var # ja du vet det var ju gårdar runt omkring här då
torso_ow3
-
nu är det ju många som som är sommarställe och # och då hade de, ja det var väl deras sätt att träffas, hade de kafferep
torso_ow3
torso_ow3
-
men du vet att # vi fick ju inte vara inne och störa då # utan då fick fick ändå vara med då fick en sätta sig där på en stol
torso_ow3
-
och så var det en fick ju inte lägga sig i inte
torso_ow3
-
fick inte göra som de nu gör nu, nu ska barnen ha först
torso_ow3
-
vi fick varsågod och vänta till alla hade tagit sig
torso_ow3
torso_ow3
-
ja sen vet jag inte om jag kommer ihåg vad de pratade om
torso_ow3
torso_ow3
-
det var väl vad som hände här ute
int
-
men vad hände sen när du skolan var slut och du var klar med det ?
int
int
-
då var du i tonåren och fanns det vill du berätta om det fanns danser här i trakten
int
-
vad hände när man hade gått ut skolan ?
torso_ow3
-
eh ja, jag började ju jobba
torso_ow3
-
jag började på en det var telefonstation här uppe
torso_ow3
-
där började jag som telefonist, då var jag fjorton år
torso_ow3
torso_ow3
-
och sen var jag där några år och sen började jag i Mariestad ## som telefonist där
torso_ow3
-
och där var jag ända tills jag gifte mig
torso_ow3
torso_ow3
-
ja och nöjena här ute # det var ju när en var fjorton år då började en i nto här ute
torso_ow3
torso_ow3
-
det var ju N här borta, var det ju danser på sommaren
torso_ow3
-
sen dansade vi i gamla stugor, N_stuga och N_stuga här nere
torso_ow3
-
jag får nog gå och hämta vatten för jag behöver nog ha något att dricka, det känner jag
int
int
-
xx nto, vad är det för någonting ?
int
-
och hur gick det till på de här danserna ?
torso_ow3
-
ja nto det är ju en nykterhetsförening vet du
torso_ow3
-
den var ju väldigt igång här på den tiden
torso_ow3
-
nästan nu var det ju så att man kom ju inte av ön vet du
torso_ow3
-
där fanns ju inget att bussen gick till stan, man kunde åka på bio
torso_ow3
-
jag vet att vi åkte på bio på söndagkvällar
torso_ow3
-
och eh, ja du säger på de här danserna, ja
torso_ow3
-
jag kommer ju ihåg, för det första så fick en då skura de här golven för att de skulle vara fina, xx dansa och sen gjorde vi ordning smörgåsar och kaffe och +..
torso_ow3
-
och det var ju jo men jag kommer ju ihåg att vi hade även på vintern, så vi fick väl elda där också
torso_ow3
-
det var en gammal stuga, den är faktiskt kvar här nere, N_stuga som vi kallar den
torso_ow3
-
och sen hade vi en annan stuga som vi dansade i, N_stuga, men den är riven
torso_ow3
-
och så var det någon som satt i ett hörn och spelade dragspel
torso_ow3
torso_ow3
-
och sen dansade vi då på logar då på sommaren
torso_ow3
-
och det var likadant där "eller också" eller också var det en gammal grammofon som vi fick dra upp
torso_ow3
-
och så dansade vi efter den
int
torso_ow3
-
ja det var det nog då förstås
torso_ow3
-
men sen hade vi då en festplats, N här borta som de hade fester på sommaren och då var det nog mer hela familjer, både äldre och yngre
torso_ow3
-
och den höll på till ## ja femtioåtta, femtionio tror jag de la ner den
torso_ow3
-
för då började ju bilarna komma ordentligt vet du så alla kunde flytta sig och då blir det ju ja de åkte till stan
torso_ow3
-
och jag flyttade ju även till stan fyrtio # fyrtioåtta ja
torso_ow3
-
och sen vet du, sen var det missionshuset
torso_ow3
-
där var det ju fullt lovligt att gå
torso_ow3
-
det var det ju alltid, lördagkvällar och söndagkvällar, det var möten jämt
torso_ow3
-
frälsningsarmén och missionsföreningen och och då gick en ju dit för till att träffas
torso_ow3
-
ja vad var det mer för nöjen ?
torso_ow3
-
kommer faktiskt inte ihåg
torso_ow3
torso_ow3
torso_ow3
torso_ow3
-
den första bion jag var på det var en tältbio här och det var Stinsen på Lyckås med Edvard Persson
torso_ow3
torso_ow3
-
och sen var det bio i nto_lokalen ja, det var det
torso_ow3
-
en bio där också, det var nog ja det tog nog slut där på femtiotalet alltihop det tror jag
torso_ow3
int
-
men det här med nto och nykterhetsrörelsen, det var ju stort över hela Sverige vad jag förstår
torso_ow3
int
-
hur varför fick det så stor betydelse ?
int
-
hade det varit tidigare oregerlig konsumtion av alkohol eller varför varför kom denna rörelse upp sig så ?
int
torso_ow3
torso_ow3
-
det är klart att # det var mycket fylla förr, det var det nog också, men "jag har" jag har ju inget minne utav det
torso_ow3
-
för här i vårt hem, här var det nyktert
torso_ow3
-
men ja, det var ju nästan konstigt, men det var väl det att det bildades en förening och så gick alla med där bara för det jag vet inte om det var för nykterhetens skull
torso_ow3
-
men de höll ju sig nyktra på det viset, så det var väl inte så dumt
int
-
har det stått sig hela ditt liv sen att du aldrig har varit precis för +..
torso_ow3
-
nej det har det inte gjort
torso_ow3
-
jag gick vi gick nog ur ja de la ju ner den här föreningen sen
torso_ow3
-
nej det måste jag väl erkänna att jag har druckit några glas vin, det har jag gjort
torso_ow3
torso_ow3
-
men "det mesta" det mesta har ju varit helnyktert
torso_ow3
-
och det var det här hemma också men far hade ju alltid han hade ju alltid brännvin hemma för det då var det någonting som hette kaffehalv, det kanske du har hört
torso_ow3
-
kom det en gubbe så skulle de ju ha en kaffehalv
torso_ow3
-
men det var ju inte mer än det
torso_ow3
-
och sen # ja sen startade då sen kom ju idrottsföreningar och +..
torso_ow3
-
men det har jag aldrig varit intresserad av, så där har jag inte varit med
torso_ow3
-
ja jag kommer inte ihåg mer du
int
torso_ow3
int
int
-
eh ja vad tänkte jag på ?
int
torso_ow3
int
-
jag såg den här afrikanska masken på väggen och blev så väldigt nyfiken
int
-
eh den här alldeles svarta bredvid fönstret
torso_ow3
int
-
varifrån kommer den och hur har den hamnat här ?
torso_ow3
-
den har hamnat här på det eh hur ska jag förklara nu då ?
torso_ow3
torso_ow3
torso_ow3
-
och när han hade med sig den hit en gång +..
torso_ow3
-
för min man är ju också härifrån Torsö
torso_ow3
-
så på det så där men jag vet inte riktigt var den kommer ifrån, vilket land den kommer ifrån
torso_ow3
-
utan det var då var det ju min svärmor då som fick den utav honom
torso_ow3
-
den var på sjön i alla år denne kusinen
int
-
det är många många torsöbor som har varit på sjön vad jag förstått
torso_ow3
-
alla torsöbor, det var ju även min far och mina bröder har varit på sjön
torso_ow3
-
de har varit sjöman allihop
int
torso_ow3
-
jo men det var ju xx skutor här ute vet du
torso_ow3
-
och så fanns det ju inte så mycket jobb
torso_ow3
-
antingen hade de stora gårdar så de stannade hemma då och blev bönder # eller också gick de på sjön
torso_ow3
torso_ow3
-
och tjejerna de blev pigor till de gifte sig, sen blev de hemmafruar
int
-
men "du som" du som tjej då var man någon gång avundsjuk på alla de här killarna som fick åka ut i världen ?
int
-
är det något du kommer ihåg ?
torso_ow3
-
nej det kan jag inte komma ihåg
torso_ow3
-
nej det tror jag inte # att en tänkte så ens en gång
torso_ow3
-
att jag skulle vilja komma ut i världen, nej
torso_ow3
-
och ändå så mina bröder, de var ju inte mer än femton år # bägge två, så gav de sig iväg och de har ju varit över hela världen bägge två
torso_ow3
-
fast sen kom de hem då # ja det gjorde de när de gifte sig # och blev landkrabbor då
torso_ow3
-
nej vad vi tjejer drömde om, ja det var till att gifta sig och skaffa barn
torso_ow3
torso_ow3
-
vi gick ihop och sydde vet du och samlade i våra kistor och +..
torso_ow3
-
det är ju helt annorlunda nu
torso_ow3
-
en tänkte ju inte på då heller att en skulle fortsätta att jobba
torso_ow3
torso_ow3
torso_ow3
-
jag var ju hemma i över tjugo år innan jag började jobba
int
-
hur var det sen att börja jobba igen och vad har du jobbat med sen ?
torso_ow3
-
jag har jobbat som hemsamarit
torso_ow3
torso_ow3
-
och sen gick jag lite sjukvårds vårdbiträdeskurser och sen startade de ett servicehus i stan då, N och där var jag med ifrån början
torso_ow3
-
och det tyckte jag var roligt och vad roligt det var att komma ut och jobba !
torso_ow3
-
och när jag gick till banken och hämtade min första löning, jag glömmer det aldrig
torso_ow3
-
jag tyckte det var roligt
torso_ow3
-
det # och sen jobbade jag där till jag blev pensionär då
int
-
jag har hört att du är engagerad i hembygdsföreningen
torso_ow3
int
torso_ow3
int
-
mm vad hur ser vad gör ni för någonting och vad vad är planerna för framtiden med hembygdsföreningen ?
int
torso_ow3
-
ja, vi var med ifrån början både min man och jag
torso_ow3
-
vi startade nittonhundraåttiotre
torso_ow3
-
och det är ju något som vi inte ångrar för det är ett gemensamt intresse och det har vi haft hemskt mycket roligt utav
torso_ow3
-
och vi har ju varit med och guidat lite och ställt upp lite så där, det kommer folk och +..
torso_ow3
-
jag träffar mycket trevliga människor på det viset
torso_ow3
-
och att vi startade den det är det att det finns ett gammalt fiskartorp här ute
torso_ow3
-
Håla som vi säger, det heter ju Hulan egentligen, men på torsöspråk säger vi ju Håla
torso_ow3
-
och det är det äldsta här på Torsö
torso_ow3
-
och då skulle vi och det tillhörde ju församlingen
torso_ow3
-
och sen blev det då jag tror det var ju hon N N då på museet inne i Mariestad +..
torso_ow3
-
de var ju ute och k_märkte detta # så det fick ju inte förfalla
torso_ow3
-
och församlingen de ville ju inte ha ett
torso_ow3
-
för det var ju det var nästan i sista stadiet för det är från sextonhundranittiofem
torso_ow3
-
så att det kunde räddas då och då bildades denna föreningen
torso_ow3
-
först så startade vi då den här Strandgården här nere och samlade in massa gamla alla gamla grejer ifrån ön här då
torso_ow3
-
och sen började vi då åttiotre ja att rusta upp det här Håla här ute
torso_ow3
-
då köpte vi det utav församlingen för en symbolisk summa utav en krona tror jag det var
torso_ow3
-
och det har vi ju sen jobbat med och rustat upp
torso_ow3
-
och sen vet du när det är k_märkt då får man ju inte göra som man vill utan det är ju mycket om och men när en ska rätta till något då
torso_ow3
-
får inte ha vad färg som helst och inte vad virke som helst och +..
torso_ow3
-
och sen har vi ju # ja vi var inte så många ifrån början, det var några eldsjälar
torso_ow3
-
men nu tror jag nu är vi jag har ju varit kassör, det har jag varit nu i arton år i den här föreningen
torso_ow3
-
och nu är vi uppe i tvåhundrafyrtiofem medlemmar
torso_ow3
torso_ow3
-
men det är ju många som har sina rötter härifrån och som bor på andra ställen fast de är med och stöttar föreningen ändå
torso_ow3
-
så vi ska ha hembygdsdagar nu, tredje och fjärde juni
torso_ow3
-
och då har vi utställning på det började vi med i fjol med hembygdsdagar, utställning på gamla kort som vi har samlat in
torso_ow3
-
och ska vi har utställning på nu ska vi ha sådana här brickdukar ska vi ha i år
torso_ow3
-
ett annat år så hade vi gamla bonader # och det var väldigt lyckat
torso_ow3
-
vi fick in mycket gammalt härifrån ön som många har suttit och knåpat och sytt
torso_ow3
-
ha, våra stora bekymmer nu det är till att få med de yngre
torso_ow3
-
för det är ju många nu utav de här eldsjälarna som startade åttiotre, de har ju försvunnit
torso_ow3
torso_ow3
-
nu vill vi gärna ha med lite yngre, men det är svårt
torso_ow3
-
de har ju så mycket om sig nu för tiden